Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Bra att bankerna drar i kreditbromsen

  • Analys av Hans Bolander.

Varningsklockorna om att priserna har slagit i taket klämtar när en storbank nobbar var tionde bolåneansökan.

I takt med att bostadspriserna har rusat i väg under nästan två decennier har bolåneaffären blivit allt viktigare för bankerna. Dessutom har bankerna använt beviljade bolån som en mindre snygg metod att låsa in kundens övriga affärer i banken.

Därför är Annika Falkengrens besked om att var tionde bolåneansökan får kalla handen en viktig signal om att många hushåll i dag inte klarar av att finansiera ett bostadsköp. Låna hos oss, men bara om du har hängslen och livrem för sämre tider är bankens budskap.

Swedbanks vd Michael Wolf gav liknande besked i samband med bankens kvartalsrapport i tisdags. Hushållen har inte längre kassaflöde nog att möta prisuppgångar på bostadsmarknaden.

Swedbanks egen mätmetod, Boindex, visar att hushållens köpkraft för bostäder i överhettade Stockholm och Göteborg nu är riktigt usel. Enligt bankens analytiker får man gå tillbaka till 2011 för att hitta lika svaga siffror.

Bakgrunden till att bankerna nu frivilligt drar i bolånebromsen är det våldsamma prisrallyt. Bostadsrätter i Stockholm och Göteborg har rusat med 18 procent på ett år och i Malmö är uppgången också tvåsiffrig. Villapriserna i landet har fördubblats på tio år och bostadsrätter i Stockholm har blivit tre gånger dyrare under samma period.

Trots att hushållen har haft ett strålande decennium med skattesänkningar och reallöneökningar räcker pengarna inte längre till när kvadratmeterpriserna i storstäderna ligger mellan 50.000 och 90.000 kronor och en ordinär villa går lös på 4 miljoner kronor.

SEB och andra banker som säger nej till låneansökningar lär säkert möta arga och besvikna kunder, men att bankerna drar i kreditbromsen är ett välkommet beslut. Bankerna har också allt att vinna på att visa upp en fasad av ansvarsfull kreditgivning, för att inte staten ska strama åt kreditgivningen mer än nödvändigt. Bolånetaket infördes hösten 2010 och i sommar införs tvingande amorteringskrav.

Ytterligare åtstramningar diskuteras nu på högsta nivå mellan partierna, samtidigt som både Riksbanken och Finansinspektionen förespråkar ett så kallat skuldkvottak. Den tuffaste åtstramningsförespråkaren är riksbankschefen Stefan Ingves, som vill se ett lånetak på fyra gånger hushållets disponibla inkomst.

Av rädsla för att dra i gång ett prisfall lär hans hårda linje inte vinna gehör, men om priserna fortsätter uppåt lär vi få se fler åtgärder framöver. Det skulle framför allt slå mot de som ännu inte fått fotfäste på bostadsmarknaden. Därför är åtgärder inriktade på att få fram fler bostäder den bästa medicinen mot bostadskrisen.