Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Sänk skatten på kärnkraft

  • Foto: Fredrik Karlsson

I dag, torsdag, träffas Energikommissionen och kärnkraften är en viktig punkt på agendan. Den sänkning av effektskatten vi föreslog i budgetförslaget 2016 är ett minimum och det är uppenbart att skatten skulle behövas sänkas ytterligare, skriver partiledaren Anna Kinberg Batra (M) och den energipolitiska talespersonen Lars Hjälmered (M).

Svensk ekonomi har varit känd för sin styrka, men nu är Sverige på väg åt fel håll. Ett fördjupat utanförskap ställer krav på satsningar som lägger grunden för fler jobb. Nya beräkningar från Riksdagens utredningstjänst visar att antalet arbetslösa riskerar att varaktigt öka med 90.000 personer om ingenting görs för att förbättra jobbskapande och integration.

För att vända utvecklingen behöver arbete löna sig bättre, kunskapsresultaten i den svenska skolan behöver höjas och fler måste kunna lära sig jobbet på jobbet.

Samtidigt behöver Sverige bättre villkor för industrin. Svensk industri var avgörande för framväxten av det moderna Sverige och fortsätter att vara viktig i bygget av ett starkare Sverige.

Såväl företag som hushåll måste därför kunna räkna med en trygg tillgång till energi. Historiskt har Sverige hanterat den uppgiften väl, och vi måste klara det också i framtiden. Inte minst då transportsektorn står inför ett stort behov av en klimatomställning, exempelvis genom ett ökat användande av elbilar som drivs på grön el.

Sveriges elproduktion vilar på tre ben samt är i huvudsak koldioxidfri och så bör det fortsätta att vara. Det finns ingen motsättning mellan att bevara kärnkraften och vattenkraften samt bygga ut ytterligare förnybar elproduktion. Redan i dag är Sverige det land i EU som har högst andel förnybar energi och vi vill att den andelen ska öka.

Samtidigt har det den senaste tiden kommit flera allvarliga besked om elförsörjningen från de stora kraftbolagen. Kärnkraften är hårt prövad av låga elpriser och hög beskattning. Det konstateras att om inget görs riskerar bortåt hälften av svensk elproduktion att stängas inom loppet av några år.

Under förra året togs beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas i förtid. De återstående sex reaktorerna är tänkta att användas in på 2040-talet. Utifrån de besked kärnkraftsägarna har kommit med kan vi konstatera att den tidsplanen nu är högst osäker. Vattenfall pekar exempelvis på att avgörande beslut kommer att behöva tas redan i år gällande reaktorernas framtid.

Under de senaste åren har det även förts en politisk debatt om att minska produktionen av vattenkraften. Det fungerar inte om vi i Sverige samtidigt möter utmaningar om hot om stängd kärnkraft och osäkra förutsättningar för framtida investeringar.

Vattenkraften står för en stor del av svensk elproduktion, men trots detta är regeringen djupt splittrad i synen på vattenkraften och förmår inte ge branschen rätt spelregler.

Stefan Löfven har gjort en stor sak av att prata om betydelsen av svensk industri. Trots detta höjde han den så kallade effektskatten för kärnkraft under förra året. En kortsiktig lösning på regeringens finansieringsbehov har nu blivit ett långsiktigt problem för jobbskapandet i Sverige.

Sammantaget höjer regeringen skatterna på jobb och företagande med 150 miljarder kronor över de kommande fyra åren.

Att svensk energipolitik bidrar till bättre förutsättningar för fler jobb och att vi undviker att produktion i Sverige behöver stänga bör vara självklart.

Därför har Moderaterna, liksom kollegorna i alliansen, presenterat en serie av lösningar för att stärka den svenska energiförsörjningen.

Däremot kan vi konstatera att regeringen under det knappa år Energikommissionen arbetat ännu inte har presenterat några lösningar vad gäller energifrågan. Det duger inte. Därför är det nu dags att Energikommissionen kommer framåt med följande:

För det första bör effektskatten på kärnkraft sänkas snarast möjligt. Den sänkning vi föreslog i Moderaternas budgetförslag för 2016 är ett minimum och i ljuset av den senaste tidens besked är det uppenbart att skatten skulle behövas sänkas ytterligare.

För det andra bör vi se över om effektskatten kan avskaffas helt på sikt, förutsatt att det går att hitta en ansvarsfull finansiering som inte slår mot jobben, industrin eller hushållen.

För det tredje bör vattenkraften prioriteras och en strategi för hur vattenkraftsproduktionen kan stärkas tas fram, framför allt med fokus på utökad effekt. Det bör även klargöras hur Sverige kan leva upp till EU:s vattendirektiv utan att produktionen av vattenkraft äventyras.

Det övergripande målet bör vara att Sverige ska ha den trygga elförsörjning som är nödvändig för jobb och företagsamhet. För att nå det målet krävs politiska beslut som ger energimarknadens aktörer långsiktiga och sunda spelregler.

Läget är allvarligt. Vi måste säkra förutsättningarna för att industrin ska kunna skapa jobb i Sverige under lång tid. Är regeringen beredd att agera?

Anna Kinberg Batra, partiledare (M)
Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens näringsutskott (M)