Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Sänkt ränteavdrag en dunderkur för skuldberget

  • "KONSTIG RABATT". Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Foto: Jesper Frisk

Statens kostnader för ränteavdragen väntas skjuta i höjden de närmaste tio åren.
Samtidigt är kraftigt sänkt avdrag den åtgärd som skulle få snabbast effekt på den samlade skuldkvoten, enligt Riksbanken.

I takt med stigande räntor väntas statens kostnad för ränteavdragen mer än trefaldigas till nästan 67 miljarder kronor 2025, enligt Konjunkturinstitutet.

”På sikt kan det bli stora belopp för statskassan. Tycker man att hushållen skuldsätter sig för mycket är det konstigt att ha rabatt på att skuldsätta sig”, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Ett sänkt ränteavdrag är den åtgärd som får snabbast effekt på skuldkvoten eftersom den omfattar alla hushåll med lån och inte bara nya låntagare, enligt en analys från Riksbanken.

Ett halverat ränteavdrag skulle efter tio år få skuldkvoten att bli 15 procentenheter lägre jämfört med om det lämnas utan åtgärd. Ett helt avskaffat avdrag skulle få den att bli drygt 25 procentenheter lägre.

Bengt Hansson, analytiker på Boverket, förespråkar att avskaffa avdragen under en period på tre till fem år.

”Vi har inte råd att vänta. Vi har en extrem hög bostadsefterfrågan, som i första hand drivs av låga räntor, och lönsamheten i byggproduktion är hög. Så det gör ingen skada i ekonomin att begränsa avdragen nu.”

Bortsett från ökade skatteintäkter, som kan användas till skattesänkningar, skulle ett avskaffat ränteavdrag som mest kunna medföra att nivån på hushållens konsumtion minskar med cirka 4 procent. Och nivån på BNP skulle minska med drygt 3 procent på några års sikt, enligt Riksbanken.

Talar inte det för att en mildare avtrappning är lämplig?
”Det argumentet har man hört till leda. Inbromsningen av minskade ränteavdrag måste vägas mot vinsten av att risken för en krasch minskar. Den stora kostnaden är om vi får en härdsmälta”, säger Bengt Hansson.

Annika Winsth förordar en mild avtrappning med någon procentenhet per år.

”Det är viktigt att vi undviker en kollaps.”

En mild kapning av ränteavdragen väntas bara få små effekter på skuldkvoten.

Ärdet då någon idé?
”Ja, för det handlar om ett signalvärde till hushållen”, säger Annika Winsth.

Nordea spår att bostadspriserna stabiliseras i år.

”Risken är då att politikerna inte mäktar med att göra de förändringar som borde göras, utan lutar sig tillbaka. Det är svåra frågor ur ett väljarperspektiv och då valet kommer närmare är jag rädd att en blocköverskridande överenskommelse är svår att få till i den miljön”, säger Annika Winsth.

Tyck till
Tyck till