Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Kommentar: Strutsbeteende bland politiker

Ränteavdragen lever i skymundan i partiernas bostadssamtal. Det är illa då det inte går att frikoppla bostads- och byggfrågorna från det växande skuldberget.

Att få i gång bostadsbyggandet med stimulanser och påtryckningar mot kommuner och regeländringar är en mångårig process.

Under tiden fortsätter priserna på de hetaste bostadsmarknaderna i storstäderna att stiga i rask takt. Fastighetsskatten på småhus är låg och boräntorna ligger på historiskt låga nivåer.

Situationen leder till att hushållens skulder ökar oroväckande snabbt. Så snabbt att inte bara Riksbanken och Finansinspektionen reagerar, utan även internationella granskare som EU-kommissionen, IMF och OECD.

I Danmark trappas ränteavdragen nu ned stegvis till 25 procent 2019, i Nederländerna medges ränteavdrag endast till bolån som amorteras på maximalt 30 år och i Norge sänks ränteavdragen till 22 procent fram till 2018.

Länder som Irland och Spanien har slutat att ge subventioner till nya lån, medan Luxemburg och Tjeckien är på väg att sänka taken för ränteavdrag.

I det ljuset är det svårt att se varför just Sverige ska gå mot strömmen i Europa och fortsätta ett frikostigt subventionerande av krediter. Det är också svårt att se samhällsnyttan med att lån till lyxbåtar, dyra bilar och andra kapitalvaror ska få statligt stöd.

Ett argument mot att dra ned på ränteavdraget är rädslan för att framkalla ett prisras genom regelförändringar. Förhoppningen är att bolånetaket och kommande amorteringskrav räcker till för att kyla ned bostadsmarknaden.

Det är dock svårt att se att en försiktig avtrappning av ränteavdraget skulle vålla konvulsioner på marknaden. En avdragssänkning till 25 procent innebär att ett miljonlån blir knappt en hundralapp dyrare per månad.

I prissimuleringar av analysföretaget Evidens kom rapportförfattarna fram till att en stegvis neddragning av ränteavdraget skulle ge mycket små priseffekter.

Om inget görs väntar desto större effekter runt hörnet, när bostadsbubblan en dag är sprickfärdig och ett prisras sänker konsumtionsviljan och kastar in hela landet i en lågkonjunktur.

Av rädsla för att stöta sig med stora väljargrupper, och för att slippa krav på kompenserande skattesänkningar, har ränteavdraget blivit pestsmittat i bostadssamtalen.

Det är ett fegt strutsbeteende. Och svårbegripligt, när lånesubventionerna vid ett normalt ränteläge blir en gökunge i statsbudgeten som kommer att sluka närmare 70 miljarder kronor om tio år enligt Konjunkturinstitutets beräkningar.