Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

EU-kommissionen oroar sig över svenska banker

EU-kommissionen varnar Sverige för att ett fall i svenska bostadspriser skulle få oroväckande konsekvenser för svenska banker, som har stora och ökande tillgångar i bolån.

Kommissionen upprepar också sin varning om hushållens höga skuldsättning på grund av bolån.

Bland andra varningslampor för svensk ekonomi finns ökade inkomstskillnader, sämre skolresultat och stagnation för forskning och innovation.

Det skrev kommissionen i en fördjupad rapport om Sveriges makroekonomiska obalanser, som presenterades sent i fredags.

I november fann kommissionen i sin årliga granskning, att 18 av 28 EU-länder har makroekonomiska obalanser, däribland Sverige. Dessa länder har nu djupstuderats.

"Bolånen utgör en avsevärd och ökande andel av de svenska bankernas tillgångar. En eventuell korrigering av bostadspriserna kan mot bakgrund av hushållens höga skuldsättning få oroväckande konsekvenser", skrev kommissionen i sin rapport om Sverige, som kallas "förvarningsmekanism inom förfarandet för makroekonomiska obalanser".

Sverige har visserligen höga kapitaltäckningskrav på bankerna.

"Men den verkliga andelen kapital i bankernas balansräkningar har fortsatt vara relativt låg de senaste åren", fortsatte kommissionen.

Trots vissa åtgärder från tillsynsmyndigheter har den starka efterfrågan på bolån inte tyglats. De svenska bankerna är systemviktiga i alla länder på den nordisk-baltiska finansmarknaden. Om de utsätts för chocker påverkas även grannländerna.

Kommissionens analys upprepade att hushållens höga skuldsättning (87,2 procent av BNP 2015) är en risk för Sveriges makroekonomiska stabilitet. Om skuldsättningen skulle behöva minskas skulle det skada konsumtion, investeringar och kreditflöden.

Även om svenska hushåll har betydande tillgångar så är de oftast illikvida och utsatta för marknadsrisker. Dessutom är tillgångar och skulder ojämnt fördelade mellan inkomstgrupper och generationer. Låginkomsttagare och unga är mer skuldsatta.

Den svenska bostadsmarknaden är en av EU:s mest sårbara på grund av fler faktorer än den höga skuldsättningen. Hög belåningsgrad, kraftigt stigande priser och en ihållande övervärdering på bostadsmarknaden bidrar också.

Bopriserna ligger över basvärdena på grund av gynnsam skattepolitik och strukturell ineffektivitet på bostadsmarknaden, löd kommissionens rapport.

"Sverige har några av de högsta skatteincitamenten för bostadsägande i EU på grund av relativt låg fastighetsskatt och höga boränteavdrag, samtidigt som reavinstbeskattning är utformad så att den begränsar ett mer effektivt utnyttjande av befintliga bostäder", skrev kommissionen.

Om inget politiskt görs kommer faktorerna som driver bopriserna att finnas kvar, varnade kommissionen.

"Övervärderade bostadspriser medför risker för en okontrollerad och skadlig korrigering som kan påverka banksektorn och den reala ekonomin", slog kommissionen fast.

När det gäller andra obalanser i svensk ekonomi noterade kommissionen snabbt ökade inkomstskillnader, om än från låga nivåer. Fattigdomen är relativt hög bland äldre kvinnor och den sociala situationen för migranter måste följas noga.

Vidare riskerar de sämre skolresultaten att äventyra Sveriges konkurrenskraft och innovationskapacitet på längre sikt, varnade också kommissionen i rapporten.

"Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp för att skapa förutsättningar som gynnar kvalitet och förbättrar ansvarstagande i utbildningssystemet", skrev kommissionen.

Kommissionen berömde regeringen för att ha noterat en viss stagnation inom forskning och innovation och därför har inrättat innovationsrådet.

Andra uppmaningar från kommissionen är mer investeringar i järnväg, förbättrade kommunikationer mellan tätorter och förbättrat samarbete mellan akademisk forskning och näringslivet.

Sveriges snabba förluster av marknadsandelar på exportmarknader verkar främst ha cykliska orsaker och inte strukturella. Det kan bero på att svensk export är specialiserad på sällanköpsvaror och kapitalvaror, där efterfrågan har ökat långsamt.

Närmast kommer kommissionen att under mars hålla bilaterala möten med de 18 länderna med obalanser. Kommissionärer skickas till möten med regeringar, nationella parlament och arbetsmarknadens parter.

I april ska sedan EU-länderna presentera sina nationella reformprogram och stabilitetsprogram för budgetplanerna. (De kallas konvergensprogram för icke euroländer.)

Efter samrådet kommer kommissionen att föreslå landsspecifika rekommendationer om åtgärder för de 18 länderna, som sedan EU:s finansministrar ska anta i sommar.

Tyck till
Tyck till