close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Johanna Jeansson: Låt rutjobben slippa moms

Publicerad 2016-02-25 16:05

Det är inte bara utrikes födda som riskerar att stå utan jobb när förutsättningarna på arbetsmarknaden förändras.
Ändrade skatter skulle underlätta för fler att jobba för att försörja sig.

Tre trender präglar de svenska arbetsmarknadsutsikterna just nu.

Annons:

Den första är den stora flyktinginvandringen, som för tillfället får mest uppmärksamhet. Den andra är de sedan länge fallande utbildningsresultaten i skolan. Och den tredje det teknikskiftet som följer i spåren av digitaliseringen.

De första två påverkar utbudet av arbetskraft och den tredje påverkar efterfrågan. Gemensamt för alla tre är att de ökar spänningarna mellan olika grupper på arbetsmarknaden och ökar trycket för en större spridning mellan de högsta och lägsta lönerna. Om inget görs kommer många att gå en mycket osäker arbetsmarknadsframtid till mötes.

Om vi börjar med utbudet av arbetskraft så vet vi att fler nyanlända betyder att fler med låg utbildningsnivå och dåliga kunskaper i svenska ska söka sig ut på arbetsmarknaden. Enligt Arbetsförmedlingen kommer antalet som får etableringsstöd att mer än fördubblas till drygt 100 000 personer – 2 procent av arbetskraften – om två år.

Bland dessa varierar utbildningsnivån stort men den är lägre än för inrikes födda. I två av de vanligaste ursprungsländerna just nu, Syrien och Eritrea, är den genomsnittliga skoltiden 6,3 respektive 3,4 år. Det kan jämföras med Sveriges tolv år.

Men även om Sverige ligger bra till nu – mer än fyra femtedelar av 25–64-åringarna har åtminstone gymnasiekompetens, vilket placerar oss i mitten bland drygt 30 OECD-länder – så oroar trenden när det gäller utbildningsnivå.

I en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet går att läsa att bara två tredjedelar av dagens gymnasieungdomar väntas avsluta sina studier. Det faktum att avhoppen började öka redan för 1970-talets årskullar gör att man kan misstänka att det hänger ihop med att yrkesutbildningarna ändrades i samband med 1990-talets gymnasiereform.

Det är ett problem eftersom arbetssökande utan gymnasiekompetens möter en lika tuff arbetsmarknad oavsett vilket som är deras födelseland, vilket syns i grafiken ovan. Orsaken är att det finns få enkla jobb kvar i Sverige. Sverige är till och med det EU-land som har lägst andel okvalificerade jobb. Utrikes födda med längre utbildning ligger däremot närmre den genomsnittliga sysselsättningsgraden.

Parallellt pekar flera olika tester av utbildningsnivå och färdigheter, från mer välkända förkortningar som PISA till andra som TIMSS och PIRLS, på att skolan har blivit sämre på att förmedla de färdigheter som behövs på arbetsmarknaden. Det betyder att en lägre utbildningsnivå kommer att vara en ordentlig hämsko för många på den svenska arbetsmarknaden framöver.

Samtidigt står efterfrågan på arbetskraft inför en stor förändring. Den ökade digitaliseringen innebär en revolutionerande strukturomvandling. Med hjälp av ny teknik går det nu att driva hotell, gym och restauranger utan mänsklig personal och med ny mjukvara går det att automatisera allt från datainsamling och analys till att skriva nyhetsartiklar.

Den nya tekniken slår den här gången mot jobb i mellanskiktet, mot medelinkomsttagarna. I USA och Storbritannien syns redan att det har fått många i detta skikt att välja att vidareutbilda sig eller söka mindre kvalificerade arbeten till lägre ersättning. Det är troligt att Sverige står inför samma utveckling.

För ett land med sammanpressad inkomstfördelning och stel arbetsmarknad är dessa utmaningar tuffare att hantera. Risken är stor att det driver upp arbetslösheten. Drivkraften för arbetsgivarna att automatisera jobb ökar nämligen ju svårare det är att hitta rätt kompetens och ju dyrare det är att anställa.

Effekten blir att pressen nedåt på lönerna ökar. Antingen sker det kontrollerat, i bästa fall genom förhandlade avtal och i värsta fall genom att politiker gör allvar av hoten om lagstadgade minimilöner. Eller så kommer lönerna att sjunka okontrollerat, genom fler svartjobb eller genom att ökad arbetslöshet tvingar fler att bli egenföretagare som säljer sin tid billigare.

Det finns ingen enkel lösning på de utmaningar som svensk arbetsmarknad står inför. Men det finns flera bra idéer. Bättre möjligheter till utbildning, även mitt i livet, är en. Men det är fel att tro att alla vill och kan utbilda sig vidare. Ändrade skatter är en annan.

Det är väl känt att Sverige har bland världens högsta marginalskatter på arbete och det gäller även löntagare med relativt låga inkomster. Den nedre brytpunkten när marginalskatten hoppar upp över 50 kronor per hundralapp ligger lågt internationellt sett.

Det är ett argument för att jobbskatteavdragen borde ökas ytterligare. Med lindrigare inkomstskatter för dem som tjänar minst, blir det lättare att motivera större skillnader i lön före skatt. Det skulle i sin tur öka efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft.

Andra skatter kan också användas för att öka efterfrågan på arbetskraft. Ny forskning, som beskrivs i en artikel som nyligen fick Myrdalspriset för bästa bidrag till tidskriften Ekonomisk Debatt, pekar på att olika skattesatser på varor och tjänster kan ge stora vinster.

Poängen är att det är svårt att beskatta något hårt som går att göra själv. Rot- och framför allt Rutavdraget är ett steg i den riktningen men ett modigare alternativ är att helt enkelt momsbefria hushållsnära tjänster. Skatt på robotgräsklippare, men inte för den som säljer gräsklippning alltså. Vågar du det Magdalena Andersson?

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
I dag -0,74 Pkt
2016-05-27 09:00 - 17:30
OMXSPI -0,15% 487,75

OMXSPI

-0,15%

Skapad 2016-05-27 10:30

Trög börsstart

STOCKHOLM. Kylskåpsbolaget faller tungt efter att storägaren reat ut aktier.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
10:13 % Senaste
Kinnevik A 7,07 260,00
Sweco A 3,57 145,00
Stora Enso A 1,75 78,35
Dometic Group -3,79 53,35
SSAB A -2,00 29,95
Ratos A -1,79 55,00
Världsindex
Nikkei 225 0,37% 16 834,84
Hang Seng Index 0,88% 20 576,77
FTSE 100 Index 0,05% 6 268,67
Dax 30 -0,19% 10 252,85
CAC 40 -0,23% 4 502,08
Dow Jones Industrial Average -0,13% 17 828,29
NASDAQ Composite 0,14% 4 901,77
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Nordea 10 20 3
Ericsson 7 17 4
Nokia 10 4 0
Handelsbanken 0 6 7
Telia Company 5 5 2
Atlas Copco 6 3 2
Lucara Diamond Corp 8 1 0
Evolution Gaming ... 9 0 0
Assa Abloy 1 5 0
Tele2 3 3 0
Unibet 3 3 0
Bilia 3 1 0
Medivir 0 4 0
NetEnt 1 3 0
Pandox 0 4 0
Inwido 3 1 0
Concentric 4 0 0
SAS 3 1 0
Semafo Inc. 1 2 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt april 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
KINV A
7,07
NVP
-5,45
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)