Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Skatteskrällen – budgethålet borta

  • Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det ljusnar för statens finanser. Överraskande starka skatteintäkter väntas nu helt fylla igen tidigare väntade budgetunderskott för statskassan 2016.

”Ökade skatteinkomster bidrar till att statsbudgeten visar balans i år och ett mindre underskott 2017 än tidigare beräknat”, skriver statliga Riksgälden i sin nya prognos för statens finanser.

Riksgäldens nya prognos pekar till och med mot ett litet överskott i statsbudgeten på 3 miljarder kronor 2016. Det kan jämföras med myndighetens prognos från i oktober som pekade mot ett underskott på hela 33 mdr kr.

Även för 2017 spår Riksgälden en rejäl nedskrivning av det förväntade budgetunderskottet, till 33 mdr kr från oktoberprognosens 47 miljarder.

Det stora lyftet på närmare 30 mdr kr mer i skatteintäkter 2016 jämfört med tidigare bedömning förklaras ”i viss mån av ökade inkomster från löneskatter, löpande bolagsskatt och skatt på kapitalvinster från hushållen, men huvudsakligen av stora engångsinbetalningar av preliminär bolagsskatt”, skriver myndigheten i sin nya prognos.

Dessutom bedöms en del av skatteinbetalningarna handla om ”tillfälliga placeringar av likviditet på skattekonton”, enligt Riksgälden.  Skatteinkomsterna väntas också växa i långsammare takt 2017.

Dagens industri har tidigare rapporterat att skattekontots avkastning, motsvarande 0,8 procents bankränta, framstår som mycket god i dagens rekordlåga räntemiljö. Skatteverket och finansdepartementet har uttryckt misstankar om att skatteintäkterna blåsts upp av förtida eller överdrivna skatteinbetalningar, vilka sker ur rent placeringssyfte.

”De ökade skatteinkomsterna är delvis drivna av fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi, men de ovanligt stora inbetalningarna de senaste månaderna är till övervägande del av tillfällig karaktär. Den samlade effekten på sikt är därför något osäker”, kommenterar riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

På utgiftssidan gör Riksgälden endast mindre prognosrevideringar. Utgifterna för migration skrivs ned för både 2016 och 2017, men minskningen motverkas av en nästan lika stor ökning av utgifterna för bistånd.

Riksgälden spår att Sveriges BNP-växer med 3,3 procent i år och 2,5 procent nästa år. Samtidigt sjunker arbetslösheten från 7,4 procent 2015 till 6,5 procent 2017.

Sveriges statsskuld i relation BNP väntas minska från 34 till 33 procent i år, enligt den nya prognosen. I kronor räknat väntas statsskulden växa från 1.403 mdr kr 2015 till 1.444 mdr kr i slutet av 2017.

Statens finansiella sparande beräknas uppgå till -0,4 procent i förhållande till BNP 2016 och -0,7 procent 2017.

Tyck till
Tyck till