close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Svenska välfärdsmodellen hindrar kvinnors karriärer

Uppdaterad 2016-02-25 06:54. Publicerad 2016-02-24 21:00

Karin Svanborg-Sjövall, Nima Sanandaji

Den svenska jämlikhetsdiskussionen kännetecknas av en märklig paradox. Samtidigt som vi, tillsammans med de övriga nordiska länderna, toppar olika internationella index över jämställdhet har kvinnor svårare att nå toppositioner i näringslivet jämfört med konservativa länder med svagare offentliga stödsystem, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanandaji.

Kvoteringsivrarna dominerar debatten, trots att Norge åtta år efter kvoteringslagen inte har någon kvinna bland de högsta cheferna i storbolagen. Det är dags att rikta blickarna mot de strukturer som håller tillbaka kvinnors karriärer: en offentlig undanträngningseffekt, världens högsta marginalskatter och det faktum att män i snitt jobbar 20 procent fler timmar än kvinnor.

Annons:

Enligt the Global Gender Gap Report är de fem nordiska länderna bäst i världen på att erbjuda jämlika möjligheter för män och kvinnor. Rädda Barnen har konstaterat att det inte finns någon annan del av världen där mammor har lika goda villkor som i Norden. I delar av Europa är det fortfarande en vanlig föreställning att män har större rätt till jobb än kvinnor. I Sverige delar bara en av femtio samma uppfattning. Ändå placerar sig Sverige på en förhållandevis dålig position när man undersöker hur många kvinnor som klättrar hela vägen upp på karriärstegen.

”System som uppmuntrar ledighet och som motarbetar risktagande verkar både minska stocken kvinnliga företagare och försvåra för verkliga topprestationer.”

I den kommande boken The Nordic Gender Equality Paradox (Timbro) redovisar vi statistik över kvinnors chanser att nå chefspositioner jämfört med sina manliga kollegor. Kanske något överraskande lyckas USA, ett land som saknar lagstadgad föräldraledighet, bäst i jämförelsen. Där har kvinnor bara 15 procent lägre chans att nå en chefsposition jämfört med män. Man skulle kunna tro att de nordiska länderna, som är kända för sin progressiva familjepolitik, skulle lyckas bättre. I själva verket har kvinnor i Sverige 48 procent lägre sannolikhet än män att nå en chefsposition. I Norge är gapet 52 procent, i Finland 56 procent och i Danmark hela 63 procent.

De kvinnor som når chefsjobb i Norden finns framför allt i offentlig sektor. Inom privat sektor är underrepresentationen ännu större. Data från Eurostat visar att var fjärde toppchef i privat sektor i det genomsnittliga EU-landet är en kvinna. I Norden rör det sig om var sjunde toppchef. Vid sidan av Cypern utmärker sig Danmark och Sverige som de länder som har lägst andel kvinnliga toppchefer i privat sektor.

I debatten om kvinnors möjligheter i näringslivet låter det ibland som om bolagsstyrelserna sorterade under allemansrätten, snarare än äganderätten. Så är naturligtvis inte fallet. Men utöver att kvoteringskraven kan – och bör – avfärdas på principiella grunder finns det mycket lite som tyder på att den sortens ingrepp ger det resultat som efterfrågas. Kvoteringslagstiftningen i Norge har inte lyckats uppmuntra fler kvinnor att nå chefspositioner. Åtta år efter att lagstadgad kvotering infördes finns inte en enda kvinna bland cheferna i Norges 60 största företag.

Uppenbarligen finns något som hindrar kvinnor från att nå toppen i de nordiska välfärdsstaterna. Offentliga investeringar i exempelvis barnomsorg, och en övergång från sambeskattning till individuell beskattning, har tveklöst bidragit till att kvinnor har fått alternativ till ett liv i hemmets hägn. Men system som uppmuntrar ledighet – för barn eller fritid – och som motarbetar risktagande verkar både minska stocken kvinnliga företagare och försvåra för verkliga topprestationer. Bristen på konkurrens inom offentlig sektor minskar möjligheten till karriär bland medarbetarna, varav den stora merparten är kvinnor. Möjligheten att driva egna företag inom vård, skola och omsorg är fortfarande två årtionden efter införandet av valfrihetsreformer begränsad och idag satt under akut hot av Reepalus vinstutredning. Barnpassning, föräldraförsäkring och andra välfärdssystem är alla anpassade till familjer där en av föräldrarna, ofta kvinnan, arbetar förhållandevis få timmar.

I andra delar av världen löser familjer dilemmat genom att köpa hushållsnära tjänster. Men de höga skatterna i Norden leder till att det sällan lönar sig att jobba extra för att betala någon för att utföra en tjänst. Män i Norden arbetar ungefär 20 procent fler timmar än kvinnor, bland såväl anställda som företagare. I våra baltiska grannländer är gapet hälften så stort. Sett till attityder och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ligger Norden långt före omvärlden. Men den modell vi har valt innebär samtidigt att bredd sker på bekostnad av spets.

Sammanfattningsvis bygger den nordiska välfärden på en modell där många kvinnor jobbar, men ofta inom ramen för offentliga monopol och sällan tillräckligt många timmar för att klättra i karriärstegen. Politikerna pekar ofta finger åt marknaden när jämställdhetsfrågorna diskuteras i Sverige. Men glastaket är i huvudsak en politisk produkt; en logisk konsekvens av systemets utformning. Antingen måste vi våga reformera den nordiska välfärdsmodellen, eller acceptera att världens i teorin mest jämställda länder kommer fortsätta att ha få kvinnor på toppositioner.

Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro
Nima Sanandaji, författare och debattör, vd för nystartade tankesmedjan ECEPR

Loading image attachment…
+ Include quote image
×
Twittra
Avbryt
×

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
I dag -25,92 Pkt
2016-08-24 09:00 - 17:30
DJI -0,14% 18 521,38

Dow Jones Industrial Average

-0,14%

Skapad 2016-08-24 19:45

Ras i klädbolag

WALL STREET. Börserna inledde handeln svagt nedåt i väntan på Fed-besked. Klädbolag rasar 25 procent efter rapportbesvikelse.

Annons:
I dag 6,39 Pkt
2016-08-24 09:00 - 17:30
OMXS30 0,45% 1 412,94

OMXS30

0,45%

Skapad 2016-08-24 17:29

Uppgång
för SCA

BÖRSEN. Fortsatt vind i seglen för SCA, även storägaren Industrivärden stiger.

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
MSC B
31,00
SMF
-6,20
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)