close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Johanna Jeansson: Fyra måsten för ny president

Uppdaterad 2016-02-24 10:46. Publicerad 2016-02-23 20:56

Snart kommer det stå klart vilka som går till final i USA:s presidentvalskampanj.
För vinnaren väntar stora utmaningar – hanteras de rätt får USA bättre fart men sköts de fel får världsekonomin en tung bromskloss på halsen.

På många sätt kan nästa president ta över en USA-ekonomi som mår bättre än på länge. Tillväxten är snabbare än i euroområdet, Japan och Storbritannien. Arbetslösheten är tillbaka på nästan samma låga nivå som innan krisen och den genomsnittlige amerikanen är rikare och mer nöjd med livet än medborgare i andra länder, åtminstone enligt Världsbankens återkommande undersökning.

Annons:

Fakta

Guide

Vad

Fyra områden behöver förbättras i USA-ekonomin

Varför

Tillväxtförutsättningarna är sämre, klyftorna stora, skuldsättningen hög och omvärlden osäker

Slutsats

Tuff match väntar den som vinner presidentvalet

Ändå finns det många bland USA:s drygt 320 miljoner invånare som, delvis med rätta, har en mörkare verklighetsbild. Missnöjet med etablissemanget i Washington har växt, många står utanför arbetsmarknaden trots den lägre arbetslösheten och oron för terror och brott har ökat. Kampen mot terrorismen har också seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna förutom jobb och ekonomi, enligt en enkät av Pew Resarch Center.

Allt detta spelar in när ännu fler kandidater i primärvalet ska sållas ut. På supertisdagen om en knapp vecka ska mer än ett dussin stater rösta och i mitten av mars kommer flera större stater som Florida, Ohio och Illinois att få säga sitt.

Missnöje och rädsla är ett effektivt bränsle för radikala politiker och det märks i både Europa och USA. Men deras lösningar – som Donald Trumps förslag om 45-procentiga strafftullar på kinesisk import, Ted Cruz idé om att återinföra guldstandarden som valutaregim eller Bernie Sanders mål att kraftigt öka de offentliga utgifterna – borde förskräcka mer än de förtjusar.

Förhoppningsvis når sådana förslag därför inte hela vägen fram till presidentposten. För det är annat som behövs för att, som Donald Trump själv säger, ”make America great again”. Fyra områden står i centrum.

 

Tillväxt och produktivitet

Det kan låta torrt men produktiviteten är motorn som driver ekonomin.

Det är den som avgör löneutvecklingen för gemene man och det är den som avgör hur mycket pengar som samlas i statens kassakistor.

Problemet för USA, och det gäller delvis även Asien och Europa, är att produktivitetstillväxten har bromsat in ordentligt det senaste decenniet. Efter att ha ökat med cirka 3 procent per år 1995 till 2005, mer än halverades USA:s produktivitetstillväxt efter det. Parallellt sjönk lönetillväxten från över 2 procent per år före 2005 till under 1 procent per år sedan dess.

Ingen har ett färdigt svar på varför. Förmodligen spelar en åldrande befolkning in liksom ärren efter finanskrisen, där en lång period av hög arbetslöshet och svag efterfrågan har dämpat investeringstakten i både humankapital och maskiner. Dessutom har antalet nystartade företag minskat och då särskilt de som växer snabbt och är extra produktiva.

Politiker råder inte över allt detta men kan ändå göra en del. Och det finns bättre förslag än de radikala idéerna som missnöjespolitikerna för fram – som att låta en ökad arbetskraftsinvandring förbättra demografin, att satsa på forskning och utveckling och bättre utbildning samt att underlätta för nystartade företag att växa.

För omvärlden skulle ett mer dynamiskt USA bli både en drivkraft för tillväxt och en förebild för dem som behöver göra liknande reformer.

 

Fattigdom och inkomstklyftor

Mer specifikt för USA är de stora inkomstklyftorna. På samma gång som landets flexibla arbetsmarknad utgör en stor konkurrensfördel så finns en baksida. Flera år med svag produktivitet och därefter med hög arbetslöshet har fått löneinkomsterna att halka efter.

USA:s skeva inkomstfördelning jämfört med andra länder är väl känd liksom det faktum att fattigdomen ökade i samband med finanskrisen. Den demokratiska regeringen har också försökt angripa problemet genom en kombination av skatte- och bidragsförändringar. Det har inte räckt.

Fortfarande lever nästan en av sex amerikaner i fattigdom, enligt Census Bureau. Och det gäller inte bara arbetslösa utan också de som inte kan försörja sig på sin lön, så kallade working poor.

Vettiga förslag till lösningar, som att göra dagens tillfälliga skattelättnader för låginkomsttagare permanenta och ändra snedvridningar i bidrags- och skattesystemet, är lättare för många demokrater att svälja än för de flesta republikaner. Men det finns ändå goda skäl, även för dem som står längre till höger, att vilja minska antalet fattiga – särskilt om det sker genom ökat arbetskraftsdeltagande och höjd produktivitet.

 

Budgeten och den växande skuldsättningen

Precis som i många andra delar av världen ökade USA:s offentliga skuldsättning efter finanskrisen från under 70 procent till över 100 procent av BNP.

Än så länge har det inte påverkat omvärldens intresse att finansiera skulden – USA har fortfarande världens största och mest likvida finansmarknad – och räntorna på amerikanska statsobligationer är fortsatt låga. Väljarna ser inte heller statsfinanserna som någon viktig fråga i dagsläget.

Men med budgetsaldot redan på minus och en stadigt växande obalans mellan förväntade inkomster och utgifter för populära program som Medicare, Medicaid och Social Security – utgifter som med automatik kommer att växa i takt med en åldrande befolkning – krymper utrymmet för att satsa på annat.

Enligt den liberala tankesmedjan Brookings kommer det bara att gå två amerikaner i arbetsför ålder per bidragstagare 2030 jämfört med fem stycken 1960. Det betyder att kommande presidenter måste välja mellan att öka skatteintäkterna, minska bidragsutgifterna eller fortsätta acceptera en högre skuldsättning – en potentiell krutdurk i framtiden.

Förutsättningarna att radikalt ändra utsikterna för de offentliga finanserna på kort sikt är skrala. Återigen skulle en högre tillväxt och bättre produktivitet underlätta de spänningar som annars byggs upp.

 

Utrikespolitik och internationell handel

En fjärde utmaning för nästkommande president, och en av de viktigaste för omvärlden, blir hur USA ska agera utrikespolitiskt. Här kommer skillnaderna att bli stora mellan ett mer diplomatiskt, demokratiskt förhållningssätt och det mer auktoritära, republikanska. Men oavsett vem som sitter i Ovala Rummet så står nästa president inför några svåra val.

I säkerhetspolitiken måste världens största ekonomi antingen göra mer för att stabiliseras situationen i Mellanöstern eller att försöka svära sig fritt från inbördeskrig i länder som Irak och Syrien samt pyrande konflikter i länder som Turkiet och Egypten.

I frihandelsfrågor gäller det för USA att navigera mellan å ena sidan de positiva långsiktiga effekterna av mer utrikeshandel och å andra sidan behovet av att kompensera inhemska företag och arbetare som drabbas när den internationella konkurrensen ökar.

Allt detta ska hanteras samtidigt som roller ändras i en alltmer fragmenterad omvärld. För Ronald Reagan eller Bill Clinton räckte det kanske med att koncentrera sig på ett par länder och ett par forum, men nu måste diskussionen fungera på fler plan.

Dels ska den ske med fler oliktänkande parter som Kina, Storbritannien, Indien, euroländerna och helst Ryssland. Dessutom sker den i flera sammanhang när gamla maktallianser ändras och när länder samarbetar på nya sätt, som till exempel frihandelsavtalen med Asien och EU som arbetas fram utanför världshandelsorganisationen WTO.

Politiska beslut påverkar nästan alltid ekonomin – antingen till det bättre eller till det sämre. Förändringar på de här fyra områdena kommer att avgöra om den 45:e presidenten blir ihågkommen för att ha gjort USA starkare eller inte. Men det är förstås inte det enda på att-göra-listan.

Till exempel behöver nästa president se till att det nya regelverket kring finansiell stabilitet implementeras och fungerar för att undvika en ny finanskris. Dessutom måste han eller hon hantera stelheten i det politiska systemet som tillsammans med rivaliteten mellan republikaner och demokrater återkommande sätter käppar i hjulen för budgetprocessen.

De fyra år som följer på valet i november blir med andra ord ingen lätt match. Och det är just därför det är så viktigt för både USA och resten av världen vem som hamnar på presidentposten.

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
I dag 169,98 Pkt
2016-06-29 09:00 - 17:30
DJI 0,98% 17 579,70

Dow Jones Industrial Average

0,98%

Skapad 2016-06-29 16:24

Minskad oro
lyfter börserna

USA. Tisdagens optimism håller i sig – Wall Street öppnar på plus med minskad oro över brexit.

Annons:
Annons:
I dag 8,92 Pkt
2016-06-29 09:00 - 17:30
OMXSPI 1,96% 463,87

OMXSPI

1,96%

Skapad 2016-06-29 16:41

Brexitoron
som bortblåst

BÖRSEN. Stigningen fortsätter under onsdagen - Fingerprint och SSAB bland vinnarna.

Etiketter i denna artikel

Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
16:23 % Senaste
MTG A 5,45 232,00
Lundin Mining Corporation SDB 5,42 28,40
Ratos A 5,37 52,55
Betsson B -5,00 65,55
Autoliv SDB -3,60 897,00
Klövern pref -1,03 289,00
Världsindex
Nikkei 225 1,59% 15 566,83
Hang Seng Index 1,31% 20 436,12
FTSE 100 Index 2,46% 6 291,43
Dax 30 1,59% 9 597,74
CAC 40 2,23% 4 180,03
Dow Jones Industrial Average 0,98% 17 579,70
NASDAQ Composite 1,28% 4 751,78
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Nordea 13 22 3
Ericsson 9 21 5
Telia Company 8 8 3
Nokia 9 4 0
Handelsbanken 0 5 7
Atlas Copco 6 2 2
Lucara Diamond Corp 7 3 0
SAS 1 7 1
Evolution Gaming ... 8 0 0
Xvivo Perfusion 0 6 0
Concentric 5 0 0
Tele2 3 2 0
Assa Abloy 1 3 0
Unibet 2 2 0
Tieto 2 2 0
Medivir 0 4 0
NetEnt 1 3 0
Hansa Medical 0 3 0
Addtech 3 0 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
IVSO
16,02
MSON A
-13,04
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)