Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Bankregler bromsar lån

  • FÅR TÄNKA OM. ”De som inte beviljas lån tittar på billigare bostäder”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Interna regler för skuldsättning har blivit en broms för utlåningen – det hävdar flera banker.
”Det är fler som inte får lån”, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

SEB:s regel om att hushållen inte får belåna sig mer än fem gånger bruttoinkomsten har slagit till, vittnade vd:n Annika Falkengren om i samband med bokslutet.

”Vi är väldigt stora i storstäderna. Vart tionde bolån är vi tvungna att säga nej till för att de slår i det tak som vi har satt”, sa hon då till Di.

Det är fler banker som märker av att bromsen slår till i takt med att interna regler har införts. SBAB har sedan i november en regel om att hushållets samtliga lån inte får överstiga sex gånger hushållets bruttoinkomst.

”Det är fler som inte får lån. Konsekvensen blir att de som inte får lånelöfte eller inte beviljas lån på det de egentligen ville köpa i stället tittar på billigare bostäder”, säger Claudia Wörmann.

Det i sin tur spär på efterfrågan på små bostäder som började ta fart redan vid införandet av bolånetaket 2010, hävdar hon.

”Där kan man fortsätta att spå en stark utveckling för ettor och tvåor.”

Nordea har en kravkalkyl som tar höjd för kundens återbetalningsförmåga och reglerar hur många gånger en nettoinkomst kunden får låna. Banken har en kalkylränta på minst 8 procent.

”Den vanligaste avslagsorsaken är att kunderna har orealistiska förväntningar om hur mycket man kan låna. Våra 8 procent och kravet på 50 år rak amortering sållar bort en hel del. Vi får då föra en dialog med kunden om hur mycket de kan få lånelöfte på”, säger Petter Larsson, pressekreterare på Nordea.

Danske Bank införde strax innan årsskiftet ett skuldtak på 5,5 gånger bruttoinkomsten.

”Det är lite för tidigt för oss att säga om och hur många avslag som kan härröra sig till det kriteriet”, säger Anna Sundblad, presschef på Danske Bank.

Länsförsäkringar har ingen regel om skuldtak, men däremot ska kunderna klara en ränta på 7–8 procent. Vd:n Rikard Josefson konstaterar att kunderna har påverkats av debatten om skuldsättningen och numera själva är bra på att dra i bromsen för belåningen.

”Kunderna är bra på att kreditpröva sig själva och har god uppfattning om hur mycket de mäktar med att låna.”

Rikard Josefson vänder sig emot det han kallar ”regleringsivern” med amorteringskrav, Finansinspektionens idé om ett skuldkvotstak och förändringar av ränteavdraget. I stället tycker han att bankerna är bäst lämpade att bedöma riskerna vid långivning.

”Även om syftet är gott kan alltför tuffa regleringar betyda att pendeln slår för långt åt andra hållet så att vi får en kraschad bostadsmarknad där stora grupper – särskilt unga utan rika föräldrar – stängs ute från bostadsmarknaden.”

Men är inte den stigande skuldsättningen ett bevis för att det behövs tvingande regler?
”Det är snarare ett kvitto på att vi har en dysfunktionell bostadsmarknad, där stigande skuldsättning är en effekt.”

Men ni har väl ett intresse i mjukare regler eftersom ni tjänar mycket pengar på bolån?
”Vi tjänar självklart pengar på bolån, men vi har också intresse i en långsiktig, stabil marknad. Vi tycker också att det är viktigt med konkurrens. Tvingande regler riskerar att ge standardiserad kreditgivning, vilket kan ge sämre villkor och högre priser för kund”, säger Rikard Josefson.

Tyck till
Tyck till