Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Viktor Munkhammar: Hit men inte längre

Det var med stor tvekan som Riksbanken sänkte reporäntan till minus 0,5 procent. Det framgår av protokollet från mötet.
Ska penningpolitiken göras mer expansiv framöver blir det troligen med hjälp av andra verktyg än rena räntesänkningar.

Att direktionen var splittrad när den för två veckor sedan sänkte reporäntan till minus 0,5 procent var redan känt. Vice riksbankscheferna Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet. Protokollet från mötet visar att det inte var någon övertygad majoritet som drev igenom sänkningen.

Kerstin af Jochnick sa att "i det rådande läget kan man argumentera både för en oförändrad penningpolitik och för att göra penningpolitiken mer expansiv". Cecilia Skingsley beskrev beslutet som det "svåraste hon haft sedan hon tillträdde direktionen" och röstade "med tvekan" för sänkning. Per Jansson talade, liksom Kerstin af Jochnick, om "goda argument både för och emot att göra penningpolitiken mer expansiv".

För Stefan Ingves, som i och med att han har utslagsröst avgjorde saken, var den avgörande orsaken de tydliga signalerna från Europeiska centralbanken om att nya lättnader kommer och även räntesänkningen från Bank of Japan. Riksbankschefen betonade vikten av att vara proaktiv eftersom "det är betydligt svårare att i efterhand hantera ökade penningpolitiska stimulanser i omvärlden".

Det var alltså med stor tvekan som Riksbanken sänkte räntan. Det är ett skäl till att mycket talar för att sänkningen var den sista. Ett annat är att i alla fall vissa i direktionen tvivlar på om nya räntesänkningar skulle ha någon effekt. Ju längre under noll räntan kommer, desto mindre bedöms genomslaget bli i ekonomin.

Det beror bland annat på att bankerna kan antas kompensera för att de får betala för att hålla pengar i Riksbanken genom att höja olika typer av kostnader för sina kunder. Både Cecilia Skingsley och Martin Flodén lyfte fram problemen med svagt genomslag.

Även utan räntesänkningarkan penningpolitiken göras mer expansiv. Riksbanken kan fortfarande utöka eller bredda köpen av räntepapper. Den kan också göra allvar av hoten om valutainterventioner. Det pågår också ett arbete för att "vidta andra åtgärder i styrsystemet" för att stärka effekterna av den negativa räntan. Exakt vad det innebär är oklart men troligen handlar det om att bättre kunna anpassa de räntenivåer som affärsbankerna möter hos Riksbanken.

Riksbanken kan alltså göra mer. Men när det gäller regelrätta räntesänkningar har vi nog sett den sista för den här gången.

Tyck till
Tyck till