Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: Befria företagen från etnisk registrering

I strävan att arbeta för mångfald ska företagen kartlägga sina anställda och styrelser.

”Indikationer om diversifiering som företaget samlar information om kan inkludera medborgarskap, ursprung och etnisk tillhörighet, trosbekännelse och handikapp” (GRI Global Reporting Initiative).


Frågor som
dessa ingår i de hållbarhetsredovisningar som svenska lydiga större företag just nu sitter och svettas över. Hållbarhet är ett stort anspråksfullt område som definieras som icke-finansiell information. Det innehåller uppgifter om miljö, sociala förhållanden, personal, arbete för mänskliga rättigheter och arbete mot korruption.

 

Hållbarhetsredovisningar är inte längre frivilliga utan ska ingå i årsredovisningen för större företag, och de som är ”betydelsefulla för samhället”. Den som inte följer rekommendationerna ska redovisa varför så inte sker.

 

Under våren ska en proposition om nya redovisningsregler, delvis inom hållbarhet, presenteras och senare beslutas i riksdagen. Bakgrunden till lagförslaget är ett EU-direktiv, och bland pådrivarna är den FN-stödda organisationen GRI som utformar hållbarhetsreglerna.

 

Men idén om registrering av anställda är ytlig och ineffektiv. En sak är att argumentera mot diskriminering av rättviseskäl, och för mångfald av affärsmässiga skäl. De flesta diskriminerar utan att reflektera över det, därför är det bra för en företagsledning att bli medveten så att rekryteringen kan bli bättre. Frågan bör ständigt ligga på bordet, däremot inte i pärmar och datorfiler.

 

Ibland räcker det att vara lite kreativ. Orkestrar domineras traditionellt av vita män. Men när man började låta sökande provspela bakom en gardin ökade mångfalden tydligt.

 

Att registrera anställda efter kön, ålder, utbildning och yrkesbakgrund är ganska okontroversiellt. Men att även registrera deras etnicitet, tro och eventuell minoritetstillhörighet går inte att motivera.

 

Visserligen måste man föra statistik för att kunna ta reda på om vissa grupper regelmässigt diskrimineras. Men man ska vara återhållsam med detta. Informationen kan registreras i ett gott syfte men användas i ett dåligt. Det kan också vara så att man som individ inte vill låsas fast vid sin etnicitet, eller identitet. Att man inte vill vara representant för en hel grupp. Och att man kanske inte är lämpad för ett jobb bara för att man tillhör en minoritet.

 

Identitetspolitiken är förödande för hela samhället eftersom den markerar skillnaderna istället för likheterna mellan människor. Den skapar många små stridande fraktioner. Inga grupper har någonsin vunnit inflytande genom den typen av splittring. Däremot har deras motståndare tjänat på det. Därför är det obegripligt att identitetspolitiken kommer från vänstern.

 

Även adeln är förtjust i identitetspolitik. Det viktiga är inte vad du står för och vad du gör utan vem du är. Författaren Björn af Kleen får i sin bok ”Jorden de ärvde” frågan av en adlig godsherre ”Men vem ÄR du?” Mannen vill veta från vilken blodslinje af Kleen stammar. Det avgör hur han ska behandlas. Inte hur kompetent han är.

 

Det är inte hudfärg utan vad vi har gjort och vad vi ger uttryck för som ska definiera oss. EU-direktivet påtalar att styrelser med mångfald fattar bättre beslut, det är sant men frågan om urval bör lämnas åt ägarna.

 

Helt fel blev det när Utbildningsradion nyligen sökte en redaktör för ett program om normkritik utifrån afrosvenska perspektiv. UR sökte en person med ”erfarenhet av att rasifieras som afrosvensk”. De sökte efter en identitet, inte viss erfarenhet. Efter massiv kritik svängde de, men det visar hur lätt det är att gå vilse.

 

Även om lagen blir allmänt hållen kommer den etniska registreringen att byggas ut. Det skapar fel incitament och utgör en begränsning både för de anställda och företagen.

 

Sverige bör inte uppmuntra registrering av etnicitet, handikapp, minoritetstillhörighet och tro. Det kommer varken att stärka de svaga, de kompetenta eller företagen.