Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Leif Östling backar upp LO-krav

Svenskt Näringslivs tillträdande ordförande Leif Östling är emot att lagstifta om sänkta löner för nyanlända.
Han får medhåll från flera mäktiga näringslivsprofiler.

Politiker, experter och proffstyckare för en allt mer intensiv debatt om lägre löner är vägen att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Integrationen beskrivs som en av Sveriges ödesfrågor då närmare 150.000 nyanlända ska etablera sig i Sverige de närmaste tre åren, många har låg utbildning och arbetslösheten redan i dag är mer än dubbelt så hög bland dem som är födda i ett annat land.

Alla allianspartier utom M är nu beredda att lagstifta i frågan. Arbetsmarknadsekonomiska rådet lett av nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors vill se lägre löner för nyanlända, men anser att det måste skötas av parterna.

Var näringslivets frontfigurer i form av entreprenörer, vd:ar och storägare står i frågan har hittills varit okänt trots att de ytterst bestämmer vilka personer som ska hälsas välkomna på arbetsplatser runt om i landet.

Scanias tidigare vd Leif Östling, som till våren blir ordförande för Svenskt Näringsliv och i dag är ordförande för SKF, tror inte att lagstiftade lägre löner är rätt väg att gå.

”Vi har i Sverige undvikit de lagstiftade lägstalöner som finns i många EU-länder.”

Att L, KD och C kan tänka sig lagstiftning avfärdar han som i det närmaste okunnigt.

”De förstår inte riktigt svensk arbetsmarknad och traditionen på den svenska arbetsmarknaden”, säger han.

”En lagstiftning som inte har god uppslutning av parterna fungerar inte om den ena parten inte ställer upp. Facket är väldigt starkt.”

Leif Östling tror inte att rejält sänkta löner råder bot på utanförskapet. Det som i stället behövs är subventionerade anställningar under startsträckan och kortare väntetider hos Migrationsverket.

”Man skulle kunna tänka sig att arbetsgivare och det offentliga delar jämt på lönekostnaden. Då får arbetsgivaren betala för den del de får i form av produktivt arbete och den andra delen kan likställas med utbildning och betalas av det offentliga”, säger Leif Östling.

”Man måste vara kreativ. Det finns inga enkla lagstiftningslösningar. Utan parterna måste sätta sig ned här.”

Carl Bennet, som är huvudägare i de börsnoterade bolagen Getinge, Lifco och Elanders, avfärdar också sänkta löner och vill i stället se treåriga lärlingsprogram med språkundervisning och en lön på cirka 8.000 kronor i månaden.

”Kan studenter klara sig på det här kan säkert nyanlända göra det också”, säger han.

Volvo Cars vd Håkan Samuelsson tror däremot att lägre löner kan vara ett sätt att få in nyanlända.

”Man måste också kunna titta på lönenivåerna. Jag tror inte att de vill något annat än att börja jobba och jag tror att de är medvetna om att en viss tid innan man lärt sig språk och arbetsuppgifter får en lägre lön”, säger han.

Volvo tar in ett femtiotal nyanlända i ett projekt med Arbetsförmedlingen. Och den svenska modellen tål undantag, påpekar han.

”Här får man göra någonting för det är en speciell situation. Jag tror inte att det är något hot mot den svenska modellen”, säger Håkan Samuelsson.

Monica Lindstedt som är grundare av Hemfrid, ett hemservicebolag med närmare 2.000 anställda, anser inte att lönesänkningar är rätt väg att gå.

”Sänkta löner är en svår pilsner för Sverige av tradition”, säger hon.

Däremot skulle hon vilja se en rejäl utvidgning av dagens rutavdrag utöver det som föreslagits för flytt-, it- och trädgårdstjänster.

”Rutmetoden går att använda på hela den privata tjänstesektorn”, säger hon.

SFI, svenska för invandrare, måste också reformeras i grunden, anser hon. För att bolagets anställda bara i Stockholmsområdet ska få del av SFI måste bolaget ha kontakt med 26 kommuner.

”Vi har tröttnat på det och kommer att anställa en egen svensklärare”, säger hon.

Jessica Löfström är vd för Expandera Mera, ett bemanningsföretag i byggbranschen med cirka 150 anställda. Hon tror att lägre löner skulle göra det lättare att få in nyanlända i projekten.

”Ibland kan kunderna vara lite rädda för lösningar som inte motsvarar normen”, säger hon och beskriver hur alla kunder väntar sig en manlig svenskfödd byggingenjör.

Jessica Löfström har dålig erfarenhet av Arbetsförmedlingens lönesubventioner. En erfarenhet hon delar med Hemfrids grundare.

”Vi har nystartsjobb och allt möjligt, men det tar mycket resurser av oss. Det är jättejobbigt och jättekrångligt”, säger Monica Lindstedt.