Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Skatteöverskott skenar iväg

Hushållens och företagens överskott på skattekonton ökade i fjol med 40 procent från 2014.
Många misstänker att det handlar om rena placeringar snarare än riktiga skatteinbetalningar.

Skatteinkomsterna överraskade positivt under stora delar av fjolåret. Bara under årets tre sista månader var utfallet omkring 15 miljarder kronor högre än i den prognos Riksgälden, som bland annat sköter statens upplåning, gjorde i oktober.

Sett till helåret minskade underskottet i statens betalningar till 32,7 miljarder kronor från 72,2 miljarder 2014.

”Förbättringen mellan åren beror främst på att skatteinkomsterna ökat till följd av en starkare utveckling i ekonomin”, skrev Riksgälden i ett pressmeddelande den 12 januari.

Men på finansdepartementet och inom myndigheter som Skatteverket, Riksgälden och Ekonomistyrningsverket finns en gnagande oro för att det inte bara handlar om utvecklingen i ekonomin. Det säger en person med god insyn i frågan till Di.

Misstanken är att det snarare är regelrätta skatteinkomster som åtminstone delvis handlar om placeringar från personer och företag som utnyttjar den förhållandevis höga räntan på skattekontot.

”Vi har kontakt med Skatteverket och diskuterar huruvida människor har mer pengar där på grund av räntan”, säger finansminister Magdalena Andersson.

Den som har överskott på sitt skattekonto får för närvarande en ränta på 0,5625 procent. Räntan är skattefri och motsvarar därför en bankränta på 0,8 procent. Den som har e-legitimation och ett föranmält konto får loss pengarna på tre bankdagar.

I en miljö med minusränta är 0,8 procent ingen dålig riskfri avkastning på ett obundet sparande. För privatpersoner är sparräntan hos storbankerna ofta noll. För många företag som vill placera överskottslikviditet gäller i praktiken minusränta, då bankerna har höjt sina avgifter för att kompensera för den negativa räntan på korta placeringar i Riksbanken.

Allmänhetens och företagens nettoöverskott på skattekonton var 2015 i genomsnitt 70,1 miljarder kronor per månad.

Det är en ökning med nästan 40 procent från 2014, då motsvarande belopp var 50,8 miljarder kronor. Också jämfört med åren före 2014 sticker fjolåret ut. 2013 var snittöverskottet per månad 51,6 miljarder, 2012 var det 52,3 miljarder och 2011 58,1 miljarder kronor.

I summorna ingår även myndigheters innehav men de beloppen är marginella.

Ingen kan säkert veta hur stor del av överskottet på ett skattekonto som faktiskt är tänkt att användas för framtida skatteinbetalningar.

”Vi vet ju aldrig innan om en inbetalning kommer att möta en slutlig skatt”, säger Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Det är normalt att överskotten ökar i ett starkt konjunkturläge. Men ökningen är så pass stor att Skatteverket för närvarande utreder saken.

”Vi tittar på det. Det är viktigt att vi kan ge ett korrekt underlag, exempelvis till prognosmakare”, säger Magnus Wallin, enhetschef på Skatteverket.

De preliminära bedömningarna visar dock inte på någon dramatik.

”Indikationen är att det rör sig om överbetalningar på cirka 1 procent”, säger Magnus Wallin.

Enligt Magdalena Andersson påverkar inflödet av pengar till Skatteverket inte finansdepartementets bedömningar.

”De prognoser jag gör för de offentliga finanserna gör jag inte baserat på hur mycket som ligger och skvalpar på skattekonton.”

Tyck till
Tyck till