close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Johanna Jeansson: Larmet går för skuldsyndare

Uppdaterad 2016-02-07 13:52. Publicerad 2016-02-03 11:22

Den pånyttfödda marknadsoron pressar länder och företag med svaga balansräkningar.
Kina, Ryssland och Brasilien står i centrum för en tredje omgång skuldturbulens och även nordiska företag har fått en släng av sleven.

Den stora skuldcykeln är inne på tredje varvet, sa Harvardprofessorn Kenneth Rogoff i samband med World Economic Forum i Davos, och finansprofilen Mohammed El-Erian varnade nyligen för volatilitet när amerikanska Federal Reserve fortsätter att höja räntan.

Annons:

Fakta

Guide

  • Vad
    Oron växer för hög privat skuldsättning i flera tillväxtekonomier.
  • Varför
    Låga oljepriser, svaga tillväxtutsikter och mindre expansiv penningpolitik gör skuldbördan tyngre.
  • Slutsats
    För Kina, Ryssland och framför allt Turkiet och Brasilien blinkar varningslamporna starkast.

Fallande råvarupriser, osäkra tillväxtutsikter och förväntade räntehöjningar i USA – den sura blandningen får marknaderna att svaja och särskilt tydligt har det varit i början av 2016. Under ytan bubblar de skuldproblem som har präglat världen i nästan ett decennium.

Den här gången ser det ut som att företagssektorn sätter bollen i rullning, vilket är en skillnad jämfört med tidigare. Det var höga hushållsskulder som satte i gång finanskrisen i USA 2008 och hög offentlig upplåning som drev på skuldkrisen i euroområdet 2010.

Så hur orolig bör man vara för dagens skuldsyndare?

Historien visar att den bästa varningssignalen för en finansiell kris ofta är hur snabbt skulderna ökar snarare än själva skuldnivån. Flera studier – bland annat av ekonomer vid det amerikanska forskningsinstitutet NBER och Internationella Valutafonden IMF – pekar dessutom på att ju snabbare kredittillväxten är, desto sämre brukar kreditsagan sluta.

Frågan är då vad som är en snabb kredittillväxt. Det verkar, igen enligt IMF, som att krisriskerna skjuter i höjden om den privata sektorn ökar sin skuldsättning med mer än 3 procentenheter per år under en längre tid.

Ett varningstecken är också om skuldsättningen tar extra fart jämfört med en tidigare trend.

I grafiken på föregående uppslag syns att en rad länder har ökat sin privata skuldsättning ganska snabbt och med mer än 3 procentenheter per år de senaste åren. I några av dem, de rödmarkerade, var kredittillväxten i slutet av fjolåret dessutom snabb jämfört med den långsiktiga trenden. Bland skuldsyndarna finns några vanligtvis misstänkta: Kina, Ryssland och Brasilien, men även Turkiet och ett par asiatiska tillväxtekonomier har ökat sin skuldsättning tydligt.

I flera fall förklaras skuldökningen främst av att företagssektorn har dragit på sig nya lån. En ökad företagsupplåning behöver inte vara ett problem om det leder till investeringar och tillväxt. Men de senaste åren har investerarnas jakt på avkastning i en lågräntemiljö gjort att många företag med låg kreditvärdighet har lyckats låna alltför mycket och alltför billigt.

När tillväxtutsikterna nu försämras och räntorna dessutom har bottnat lär fler företag få problem när de ska refinansiera sina lån. För de som har tagit lån i amerikanska dollar lägger den senaste tidens dollarförstärkning också sten på skuldbördan. Dollarlånen har det senaste decenniet stått för ungefär en tredjedel av tillväxtländernas företagsobligationer, enligt centralbankernas bank BIS, och bland dem med stora dollarskulder återfinns förutom Ryssland också Turkiet.

Ryssland och Brasiliens sårbarhet blir extra tydlig om vi ser till börsbolagens nettoskuldsättning i förhållande till deras intjäningsförmåga (ebitda), vilket syns i grafiken nedan. Den kvoten har ökat tydligt – en trend som även märks hos företag i andra länder med koppling till olje- och gruvindustrin. I det breda globala aktieindexet Stoxx 1800 har flera hundra sådana bolag en relativt hög skuldsättning.

Som lök på den oljelaxen minskar Rysslands och Brasiliens relativt svaga offentliga finanser utrymmet att använda finanspolitiken för att stötta ekonomin. Det förklarar varför Ryssland vill greppa efter det finansiella halmstrået att privatisera oljebolaget Rosneft, flygbolaget Areoflot och en del andra statliga bolag trots det dåliga marknadsläget. Tidigare har även Saudiarabien sagt att det ska sälja en del av det statliga oljebolaget Aramco.

Det här decenniets originalkris startade i USA och var resultatet av en kraftigt ökad utlåning till ekonomiskt svaga hushåll som blev ohållbar när räntorna väl steg. Uppföljaren startade när investerare fick upp ögonen för att euroländer som Grekland och Portugal, som lyckats låna till samma låga räntor som resten av valutaunionen, i själva verket hade betydligt svagare tillväxtförutsättningar.

Sedan dess har först amerikanska hushåll och företag och därefter euroområdet tvingats att beta av sina skulder. Tillväxtekonomierna ligger däremot i en annan del av kreditcykeln, vilket syns i grafiken nedan. De har i stället fortsatt att öka sin upplåning, gynnade av en tidigare bättre tillväxttakt och den då expansiva penningpolitiken hos de två stora drakarna USA och Kina.

Men nu har förutsättningarna ändrats. Precis som att alla euroländer inte förtjänade de låga statsobligationsräntorna före skuldkrisen, finns både länder och bolag som med gradvisa räntehöjningar i USA, dagens låga råvarupriser och skakiga tillväxtutsikter kommer att ses med andra ögon.

När marknaden blir mindre benägen att ta på sig risk blir det dyrare att låna för de länder och företag som har dragit på sig en högre skuldsättning. Och om intäkterna dessutom viker, vilket de har gjort för olje- och gruvindustrin liksom för dem som är beroende av handel med Kina, riskerar fler att få betalningsproblem.

Varningstecknen är tydliga på vissa marknader och i vissa länder. Samtidigt finns flera mildrande faktorer på det övergripande planet.

Att oron den här gången främst handlar om upplåningen hos privata företag är en sådan. Erfarenheten visar, bland annat har OECD räknat på detta, att en brusten lånebubbla i företagssektorn inte drabbar ekonomin lika hårt som när hushållen får problem. I Brasilien har dock även hushållen ökat sin skuldsättning.

En annan mildrande omständighet är att de dåliga erfarenheterna av Asienkrisen i slutet av 1990-talet har gjort att många tillväxtekonomier har förstärkt sina makrofinansiella regelverk. Deras upplåning i utländsk valuta är heller inte lika stor som tidigare, även om det finns undantag som Ryssland och Turkiet. Mot riskerna med en ökad upplåning i utländsk valuta står att Ryssland har ackumulerat stora bytesbalansöverskott. Även Kina och andra asiatiska tillväxtekonomier som Thailand och Korea har överskott i bytesbalansen – ett tecken på motståndskraft.

Den sista mildrande faktorn är att en stor del av oron kring skuldsituationen i tillväxtekonomierna hänger samman med de senaste årens fall i oljepriset. Samtidigt som lägre energipriser uppenbarligen slår hårt mot många viktiga råvaruproducenter innebär de också en fördel för de många länder som importerar en stor del energi, som Indien och Kina.

Även om världsekonomin inte står inför en ny finansiell härdsmälta à la Lehmankraschen eller för den delen Asienkrisen i slutet av 1990-talet ökar skuldoron när investerare försöker undvika de potentiellt skuldanfrätta och mosiga äpplena i korgen. Precis som alltid är det de länder och företag som från början har dåliga förutsättningar – hög skuldsättning, svag ledning, vacklande intjäning – som borde drabbas värst.

Att kombinationen marknadsoro och dåliga fundamenta betyder högre låneräntor syns även här hemma. Den effektiva räntan på norska oljeservicebolaget Seadrills femåriga obligation har nästan fördubblats i år och en liknande utveckling syns för svenska SSAB. Den effektiva räntan på stålbolagets femåriga obligation har gått från 3,5 till över 6 procent sedan årsskiftet, vilket betyder betydligt högre lånekostnader om bolaget behöver refinansiera sina lån.

Om bankerna på grund av den ökade osäkerheten stramar åt sina kreditvillkor och fler företag får problem slår det mot resten av ekonomin. I värsta fall resulterar det i en finansiell kris – precis som det har gjort i Ukraina, Nigeria och Vietnam sedan 2008. Ju större landet är desto större blir spridningsriskerna då. I bästa fall blir skulduppbyggnaden ”bara” en bromskloss för tillväxten under en längre tid.

Än så länge kan den tyngsta ekonomin i sammanhanget, Kina, balansera på rätt sida om den avgrunden. Det har även Ryssland lyckats göra, trots att ekonomin krympte med nästan 4 procent förra året i spåren av låga oljepriser och västvärldens sanktioner. Turkiet och även Brasilien, som redan är i den värsta recessionen på mer än ett sekel, ligger sämre till. Som Scanias nye vd nyligen uttryckte det i en Di-intervju: Brasilien kommer att göra riktigt, riktigt ont.

Loading image attachment…
+ Include quote image
×
Twittra
Avbryt
×
Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Dometic Group 3,56 63,95
Lifco B 3,55 253,80
Industrivärden C 3,44 153,50
Fingerprint Cards B -2,46 110,80
H&M B -2,31 262,30
Axis -1,10 385,60
Världsindex
Nikkei 225 -1,18% 16 360,71
Hang Seng Index 0,41% 22 909,54
FTSE 100 Index 0,31% 6 838,05
Dax 30 0,55% 10 587,77
CAC 40 0,80% 4 441,87
Dow Jones Industrial Average -0,29% 18 395,40
NASDAQ Composite 0,13% 5 218,92
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 9 26 5
Nordea 12 12 1
Telia Company 9 8 1
SAS 1 7 2
Lucara Diamond Corp 6 4 0
Tieto 3 3 0
Nokia 3 3 0
Xvivo Perfusion 0 5 0
Evolution Gaming ... 5 0 0
Semafo Inc. 1 3 0
Mr Green & Co 0 4 0
Concentric 3 1 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Hansa Medical 0 3 0
Svolder 2 1 0
Photocat 0 3 0
Bonava 1 1 1
PledPharma 0 3 0
GWS Production 0 3 0
Cinnober Financia... 0 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SVOL A
7,96
MEKO
-9,97
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)