close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Låt kollegerna utse rektor

Publicerad 2016-02-02 21:00

Professionen måste återfå makten över universitetens resurser. Högskolornas rektorer bör utses av kollegerna och inte uppifrån, skriver nio universitetslärare och forskare.

Uppmärksamheten runt KI-forskaren Paolo Macchiarini har satt fokus på universitetens ledningsproblem. Inför en aktuellIVA-konferens betonar just KI hur innovationer kräver ändrade tänke- och ledningssätt. Men slagorden är tidstypiska. Universitet och högskolor befinner sedan en tid under stark press att frångå akademisk kultur till förmån för företagsliknande och förment innovationseffektiv organisation. Vi tror att detta snarare skadar än stärker Sveriges vetenskapliga förmåga på sikt och att de aktuella händelserna på KI bör fungera som väckarklocka.

Annons:

Nyligen kom utredningen Ledningsfunktioner i högskolan med sitt slutbetänkande. Dess huvudsakliga inriktning är att stärka linjestyrningen av universitet och högskolor, bland annat genom att

  • rekommendera lärosätena att avskaffa institutionsstyrelser,
  • rekommendera dem att ta ifrån de kollegiala organen rätten att besluta om fördelning av resurser samt
  • rekommendera att akademiska ledare ska utses uppifrån och inte väljas av sina kolleger. Detta sista innebär också att rektor ska utses av styrelsen utan föregående valförfarande. Endast en kandidat blir då hörd inför hörandeförsamlingen medan övriga förblir hemliga.

Det är anmärkningsvärt att utredningen i så liten utsträckning vänder sig till regeringen med konkreta förslag till förändringar i författningar, regelverk och finansiering. Betänkandet förefaller i huvudsak riktat till lärosätenas ledningar. Mot bakgrund av den avreglering av sektorn som skett är det olämpligt att utreda och lämna förslag i frågor som i konsekvensens namn är de enskilda lärosätenas ensak. Rekommendationerna kan bara bli slagträn i lärosätenas interna maktstrider. Staten får helt enkelt bestämma sig för om sektorns organisation och ledning ska vara föremål för reglering eller ej.

Utredningen baserar i huvudsak sina rekommendationer på en enkät och intervjuer av ungefär 300 personer. Av informanterna är endast 36 lärare och forskare. 140 personer, alltså knappt hälften, är personer i ledningsfunktion. Redan här är det lätt att inse vems perspektiv resultaten återspeglar. Bland de 28.927 personer som 2014 var anställda som lärare och forskare har man haft gruppsamtal med 36 personer. För att kunna bedöma validiteten i resultaten hade det behövts information om på vilka grunder dessa 36 har valts ut.

Vi är emellertid inte förvånade över att majoriteten av de tillfrågade verkar ha uppfattningen att linjestyrning och strategisk styrning uppifrån måste stärkas och utvecklas. Hade de sagt något annat hade de uppvisat den ovanliga förmågan att bortse från de intressen som den egna positionen dikterar.

Utredningen har med rätta påpekat att makt och ansvar bör följas åt. Vi vill påminna om att den principen inte bara bör gälla ledningsfunktioner. Menar man att de kollegiala organen ska ta ansvaret för att forskning och utbildning håller måttet, då måste man i konsekvensens namn låta dem behålla sina beslutsbefogenheter.

Liknande synpunkter kan man ha på införandet av ett generellt prefektstyre i högskolan. Reformen motiveras bland annat med att prefekten kan ha svårt att få igenom en förändring i institutionsstyrelsen, även om den är baserad på sakliga skäl. Men ett kollegialt organ och dess enskilda ledamöter kan också ha sakliga skäl; det är varken en sandlåda eller en sentimentalitetsstyrd inrättning. Varför prefekten ensam i en samling välutbildade och insatta människor skulle ha sakliga skäl för sin uppfattning är oklart.

Rektorsposten bör uppfattas som ett förtroendeuppdrag och rektor ska varken vara generaldirektör eller vd utan den främsta i kollegiet. Av detta följer att lärare och studenter inte bör uteslutas från att delta i rektorsvalet. Förslaget om sekretess är förknippat med ett definitivt avskaffande av hörande-församlingarnas val mellan olika kandidater. Detta är vi negativa till. Det kommer att öka styrelsens och rekryteringsgruppens makt över rektorsvalet och i motsvarande grad minska kollegiets och studenternas inflytande.

På det stora hela intar utredningen en ringaktande hållning till möjligheten av att lära sig något av historien. Framtid och möjligheten att planera för framtiden dominerar utredningen helt, framför allt de delar som handlar om strategisk ledning. Strategisk ledning är kanske nödvändigt på en kunskapsmarknad. Där krävs, säger utredningen, anpassning. Vi anser det mer befogat att diskutera universiteten i termer av motståndskraft än anpassning.

Universiteten som institutioner har uppvisat en häpnadsväckande hållbarhet genom historien. Därför är de också mycket äldre än i princip alla andra institutioner i vårt samhälle.

De kan naturligtvis påverkas av politiska beslut, men dessa bör vara proaktiva och inte drivas av någon vanföreställning om behovet av ständig anpassning.

I denna konkurrensutsatta värld skulle professionen vara hjälpt av regeringens stöd. Om detta stöd uteblir kommer svenska universitet inom tio år att dras med samma problem som den svenska skolan, och som har visat sig mycket svåra att åtgärda.

Vi avser då brist på likvärdighet i utbildningen, omfattande kvalitetsproblem och oförmåga att stå emot oberättigade externa krav på grund av bristande professionell integritet.

Vi tror också att i en akademisk värld av linjestyrning och rektorersom fungerar som vd:ar kommer affärer som den KI nu drabbats av att bli vanligare och vanligare, i takt med att kollegernas gemensamma ansvarstagande för verksamheten minskar. Vem bryr om forskningsetik när man har chans att värva en vetenskaplig stjärna?

 

Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet
Henrik Björck, professor i idéhistoria, Göteborgs universitet
Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Mats Hyvönen, lektor i media- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet
Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap, Malmö högskola
Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet
Inge-Bert Täljedal, professor emeritus i histologi, Umeå universitet
Alexandra Waluszewski, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet.

Styrelseledamöter i Professionsförbundet (som tillvaratar universitetslärares och forskares intressen).

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
I dag 235,31 Pkt
2016-07-01 09:00 - 17:30
DJI 1,33% 17 929,99

Dow Jones Industrial Average

1,33%

Skapad 2016-06-30

Plus för tredje
dagen i rad

USA-BÖRSER. Wall Street stängde uppåt - dagligvaror i täten medan energi tappade.

Annons:
Annons:
Annons:
I dag 5,14 Pkt
2016-07-01 09:00 - 17:30
OMXSPI 1,10% 470,87

OMXSPI

1,10%

Skapad 2016-06-30

Fortsatt återhämtning

BÖRSEN. Även torsdagen bjöd på gröna siffror efter kollapsen i början av veckan.

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
MOB
13,58
ORTI A
-14,17
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)