close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Mikael Vilenius: Skäl att se upp med de utländska ägarna

Publicerad 2016-02-18 19:08

Tvingas oljetillverkande länder sälja av svenska aktier bör placerarna se upp.
Historiskt har det utländska kapitalet påverkat Stockholmsbörsen stort och styrt vilka aktier som kommer att bli vinnare och förlorare.

Oljepriset har nu fallit så mycket och under så lång tid att allt fler oljerika länder från Mellanöstern, Centralasien, Afrika till Latinamerika tvingas nalla på reserverna de jobbade upp under de goda åren för att finansiera sina statsutgifter. Totalt uppskattas 5-10 procent av världens finansiella tillgångar ägas av oljeländernas olika investeringsfonder och centralbankernas valutareserver. Från allt fler håll kommer nu uppgifter att de säljer tillgångar, att de säljer mycket och kommer att fortsätta att göra det under 2016.

Annons:

Fakta

Di Guide

Vad
Kapitalutflöde hotar Stockholmsbörsen.
Varför
Oljeproducenterna tvingas ta av sina reserver.
Slutsats
Håll koll på aktierna som utländska investerare brukar köpa och sälja.

Om det stämmer, vad betyder en sådan likviditetsåtstramning för Stockholmsbörsen?

Sannolikt är deras ägande närmare 5 än 10 procent av Stockholmsbörsen, även om det är svårt att härleda allt kapital. Men i allmänhet har de här fonderna mest räntepapper i portföljerna. Studerar vi ägarlistorna är världens största oljefond, den norska, överlägset störst på Stockholmsbörsen. Dess ägande motsvarar knappt 2 procent av det totala börsvärdet, enligt ägarstatistikföretaget Holdings.

Till skillnad från många andra oljeländer som Nigeria, Algeriet, Kazakstan, Venezuela och Chile hade Norges oljefond fortfarande ett litet inflöde under tredje kvartalet och några tendenser att sälja aktier finns inte heller. Under januari har värdet på dess innehav av svenska aktier ungefär följt börsutvecklingen. Detsamma gäller för de svenska aktieportföljerna i andra statliga investeringsfonder från Mellanösternländerna Saudi-Arabien, Abu Dhabi och Kuwait samt även från Singapore gjort. Tillsammans svarar den kvartetten för knappt 1 procent av ägandet på Stockholmsbörsen.

Trots det finns det skäl att se upp med de utländska kapitalflödena. För Stockholmsbörsen, en liten perifer börs uppe i norra Europa, har de historiskt varit stora och satt turboeffekt på både börsens upp- och nedgångar.

Under 1990-talet – efter att valutaregleringen föll 1989, kapitalet globaliserades och Stockholmsbörsen i it-hysterin blev Europas svar på Nasdaq – sammanföll den fantastiska börsutvecklingen med att det utländska ägandet totalt gick från under 10 procent till runt 40 procent. Siffrorna ljuger dock lite. På toppen av it-bubblan stod Ericsson för nästan halva det utländska ägandet.

Ett bättre mått på det utländska intresset för svenska aktier i gemen är att rensa bort dem som ägs av svenska och utländska huvudägare, inte sällan förankrade med röststarka A-aktier och som normalt inte är det salu. Den räkneoperationen har vi gjort för de svenska bolagen som ingick i OMXS30-indexet vid årsskiftet. Då kan vi dra tre slutsatser.

  • Det utländska ägandet är på rekordhög nivå. I fjol ökade det i 17 av de 26 bolagen. I medianbolaget äger utlänningarna nu nästan 58 procent av kapitalet som är på fria händer. I Boliden, Telia Sonera, MTG, Electrolux, Getinge, Handelsbanken, Swedbank och Skanska har andelen aldrig varit högre. Och i Investor och SKF är den högst sedan 2005 och 2001.
  • De utländska kapitalflödena fortsätter att styra vilka aktier som blir vinnare och förlorare. I fjol gav en portfölj med de tio OMXS30-bolag som utlänningarna ökade mest i en totalavkastning, kurstillväxt plus återinvesterade utdelningar, på 2 procent. Det var 5 procentenheter bättre än portföljen med de tio bolag där utlänningarna minskade mest. Under 2000-talet är det bara under 2004 och 2005 som ”Ökarportföljen” fått stryk av ”Minskarportföljen”.
  • Utlänningarna gör inte bättre aktieaffärer än svenskarna. Under 2014 och 2015 gick de tio aktierna med störst utländska ägande bättre än de tio med störst svenskt. Men under 11 av de senaste 16 åren har svenskarna gjort bättre ifrån sig.

På lång sikt ska aktier köpas efter hur bolagen förväntas utvecklas och vad de kostar. Men vilka kan få lite extra fart om utländska investerare upptäcker dem? Och i vilka ska man ta höjd för att utlänningarna kan trycka på säljknappen?

En tes är att utlänningarna kommer tillbaka till de bolag de tidigare har ägt och där de har lagt ned tid och kraft på att lära känna verksamheten. Då skulle Stenbeckbolagen Tele 2 och Kinnevik, där det utländska ägandet är lägst sedan 2006 respektive 2011, ligga bra till för en comeback. Omvänt skulle det rekordhöga utländska ägandet i många bolag vara en allmän börsfara.

Men störst betydelse har börsklimatet. Både när it-bubblan pös ut under de första åren på 2000-talet och när finanskrisen härjade 2007-2008 tog många utländska investerare sitt kapital från Stockholmsbörsen. Så är det normalt på mindre konjunkturkänsliga randbörser som den svenska. Men när Europa skuldkrisade 2011 bröts mönstret och Sverige sågs som en trygg hamn och utlänningarna ökade sitt ägande i de flesta bolag.

I tabellen ovan ser ni vilka aktier som de utländska investerarna har ökat och minskat i under år som börsen har klättrat (2003-2006, 2009-2010, 2012-2015) respektive fallit (2000-2002, 2007-2008, 2011).

Boliden och MTG är de två aktier som utlänningarna historiskt har gått mest in i och ut ur i takt med börsens svängningar. Hälften av bolagen eller 13 stycken följer samma mönster, utländskt kapitalinflöde i uppgång och utflöde när börsen faller. Här finns föga förvånande många av de mer konjunkturkänsliga bolagen.

I den andra bolagsgruppen där utlänningarna rör sig motvalls mot börsutvecklingen hittar vi de mer konjunkturstabila teleoperatörerna Telia Sonera och Tele 2, tobaksbolaget Swedish Match och säkerhetsföretaget Securitas, men också förvånande oljebolaget Lundin Petroleum och verkstadsbolaget Sandvik.Sedan finns det de där de utländska investerarna har ökat i oavsett hur börsen har utvecklats. De har lägst risk i det här sammanhanget.

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
SSAB A 9,03 27,77
SSAB B 6,16 21,88
Tieto 4,06 256,50
Autoliv SDB -7,78 895,50
Skanska B -4,84 177,10
Sweco A -4,04 154,40
Världsindex
Nikkei 225 -1,09% 16 627,25
Hang Seng Index -0,16% 21 964,27
FTSE 100 Index 0,46% 6 730,48
Dax 30 -0,09% 10 147,46
CAC 40 0,11% 4 381,10
Dow Jones Industrial Average 0,29% 18 570,85
NASDAQ Composite 0,52% 5 100,16
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 11 29 5
Nordea 15 21 3
Telia Company 9 8 1
Nokia 9 4 0
Lucara Diamond Corp 8 4 0
SAS 1 7 2
Evolution Gaming ... 8 0 0
Handelsbanken 0 2 4
Xvivo Perfusion 0 6 0
Tieto 3 3 0
Atlas Copco 4 0 0
Medivir 0 4 0
Concentric 4 0 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Mr Green & Co 0 3 0
North Chemical 0 3 0
PledPharma 0 3 0
Bonava 1 1 1
Verisec 0 3 0
Semafo Inc. 1 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SSAB A
9,03
PROB
-10,33
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)