Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Bolånen göder banker

Bankernas bruttomarginaler på bolån är de högsta på över 20 år. Det låga ränteläget gör det lättare för bankerna att ta ut högre bolånemarginaler, konstaterar finansmarknadsminister Per Bolund.
”Jag kan förstå att människor blir upprörda”, säger han.

Di har kartlagt storbankernas listade tremånadersränta i förhållande till Stibor, den ränta som bankerna lånar ut pengar till sinsemellan. Skillnaden, som Di väljer att kalla bruttomarginal för bolån, klättrade i februari till 2,3 procent. Mönstret är detsamma i Finansinspektionens mer finmodellerade beräkningar som utgår från den faktiska utlåningsräntan med rabatt minus deras finansieringskostnad och som även bygger på säkerställda obligationer med längre löptider. Bankerna lånar på både korta och längre löptider. De långa pengarna görs om till korta via en ränteswap och det kostar.

Bolånemarginalerna har sedan 2009 stadigt klättrat till rekordnivåer. Bolånemarginalerna gick från 1,54 procent i januari 2015 till 1,62 procent i december enligt FI:s beräkningar, med en topp under våren.

”Vi har sett en långvarig uppgång. Före finanskrisen var marginalerna väldigt nedpressade, vilket är en anledning till att de har stigit”, säger Johan Berg, analytiker på FI.

Flera storbanker bekräftar att bolånemarginalerna gick upp i fjol.

”Bolånemarginalen har stigit något under 2015”, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.

SEB:s snittränta har klättrat rejält jämfört med i maj, och banken pekade i bokslutet på en ”positiv effekt från lånemarginaler”.

Swedbanks sparkade vd Michael Wolf förklarade i samband med bokslutet de ökade bolånemarginalerna med högre kapitalkrav.

Det får mothugg från FI.

”Kapitalkraven sammantaget kan inte förklara hela uppgången sedan finanskrisen. Flera faktorer har spelat in”, säger Johan Berg.

Riksbankens minusränta sätter press på bankernas inlåningsmarginaler och kostnaden för bankerna ökar i takt med att reporäntan har gått ned, påpekar Johan Berg.

Kompenserarbankerna det genom ökade bolånemarginaler?
”Det är rimligt att anta att det är en bidragande faktor”, säger Johan Berg.

Charlotte Asgermyr, analytiker på SEB, är inne på samma spår.

”Det blir dyrare och dyrare för bankerna att erbjuda noll i sparränta när de måste placera på mer och mer negativ ränta hos Riksbanken. Eftersom bankerna inte tar ut negativa räntor på sparkonton till hushåll har Riksbanken varit inne på att bankerna försöker kompensera sig på andra sätt.”

Swedbank och Nordea har låtit sina listräntor på tremånaders bolån ligga still sedan i juni, medan Handelsbanken till och med höjde med tre punkter i januari.

Det låga ränteläget har gjort det lättare för bankerna att ta ut högre bolånemarginaler och döljer till viss del effekten för hushållen, konstaterar finansmarknadsminister Per Bolund.

”Jag kan förstå att människor blir upprörda och knyter näven i fickan. Bankerna går med stora överskott och delar ut väldigt mycket pengar till sina aktieägare. Man känner att man inte riktigt får del av det som kund.”

Är bankernas agerande försvarbart?
”Det är en tydlig signal till oss konsumenter att vi måste försöka få bättre villkor genom att jämföra erbjudanden och spela ut bankerna mot varandra. Det är viktigare än någonsin att vara aktiv som kund.”