Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Helikopterpengar kan vara lösningen

  • Foto: AP

Centralbanker världen över kämpar med att få igång tillväxten och inflationen. Det kan finnas en lösning: helikopterpengar, det vill säga att trycka pengar och skicka ut till varje person.

Föreställ dig att varje person i Sverige skulle få 100.000 kronor insatta på kontot. Med en befolkning på nästan 10 miljoner invånare skulle det totalt motsvara 1.000 miljarder kronor eller 25 procent av BNP. Statsskulden skulle öka från 40 procent till drygt 65 procent av BNP. Den genomsnittliga statsskulden inom EU som procent av BNP är nästan 87 procent, enligt IMF:s prognoser för 2016.

Pengarna skulle bli en vitamininjektion i ekonomin och öka hushållens konsumtion vilket i sin tur ger minskad arbetslöshet, ökad lönetillväxt och inflation.

Det scenariot målar Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, upp i ett marknadsbrev.

Men antag nu att obligationerna, som staten emitterar för att finansiera kalaset, köps upp av Riksbanken och att man därefter kommer överens med regeringen om att skriva av obligationerna. Då ökar inte statsskulden trots att hushållen har fått mer pengar.

Åtgärden kallas för helikopterpengar eller helikoptersläpp. Det kan låta som en kontroversiell åtgärd, men helikopterpengar är ett verktyg som stöds av flera tunga aktörer som bland annat den förre Fedchefen Ben Bernanke och Adair Turner, före detta chef för brittiska motsvarigheten till Finansinspektionen. Det sägs även att det enda Milton Friedman och John Keynes var överens om var den potentiella nyttan med helikopterpengar.

Den vanliga farhågan med helikoptersläpp är att inflationen skulle stiga okontrollerat. Men den svenska Riksbanken kämpar förtvivlat för att få upp inflationen då bland annat kollapsande energi- och råvarupriser, framför allt oljepriset, pressar ned inflationen. I förra veckan meddelade Riksbankschefen Stefan Ingves att en oenig direktion beslutat att sänka reporäntan till -0,50 procent. Utöver det köper Riksbanken statsobligationer för hundratals miljarder kronor, så kallade kvantitativa lättnader, med syftet att få upp inflationen.

”En fördel med helikoptersläpp är den fördelningsmässiga. Minusräntan och kvantitativa lättnader driver upp värdet på tillgångsslag, det vill säga de rika är de som tjänar mest på den penningpolitik som förs. Ett helikoptersläpp blir lika för alla”, säger Andreas Wallström.

”Det är även viktig att hushållen uppfattar det som att de får de här pengarna permanent och att de inte kommer att tas tillbaka i form av till exempel skattehöjningar. Då spenderar man pengarna förr eller senare. Det gör också att hushåll och företag förväntar sig en högre prisnivå i framtiden vilket höjer inflationsförväntningarna och motverkar deflation”, fortsätter han.

För världens centralbanker verkar det traditionella verktyget räntan ha nått vägs ände. Nya åtgärder som kvantitativa lättnader verkar heller inte få fart på inflationen så mycket som man hade hoppats på och flera bedömare varnar för att den expansiva penningpolitiken kan hota den finansiella stabiliteten på sikt.

Svensk ekonomi går dock bra med en BNP-tillväxt på nästan fyra procent som i hög grad redan drivs av hushållens konsumtion.

Finns det inte en risk att ett helikoptersläpp skulle elda på bostadspriser och öka hushållens skuldsättning?
”Ja, och det är därför ett helikoptersläpp skulle behöva kombineras med andra åtgärder. Som att till exempel Riksbanken höjer reporäntan till normala nivåer och att ränteavdrag trappas ned så att det blir mindre fördelaktigt att låna”, säger Andreas Wallström.

Skulle det inte kunna skrämma investerare och driva upp räntor?
”Ja, helikopterpengar måste kombineras med en tydlig kommunikation om att vi kommer att bryta mot vårt finanspolitiska ramverk under en viss tid, gärna i kombination med andra strukturella reformer.”

Är det inte bättre att investera statens pengar i exempelvis infrastrukturprojekt?
”I Sverige spenderar vi redan ganska mycket på infrastruktur. Det tar också ganska lång tid innan sådana projekt kommer igång. Risken finns även att man bygger saker som inte är samhällsekonomiskt lönsamma.”

I Sverige ser dock Andreas Wallström i nuläget inget behov av ett helikoptersläpp.

”Det finns ett större behov i europeiska länder nere på kontinenten som är tyngda av statsskulder. Europa har plågats sedan finanskrisen och därefter skuldkrisen. Det finns en återhämtning men den är fortfarande svag och inflationen är låg”, säger Andreas Wallström.

Men ett helikoptersläpp innebär att finansdepartement och centralbanker måste samarbeta.

”Problemet för euroområdet är att man inte har en gemensam finanspolitik”, säger han.

I nuläget skulle Riksbanken inte kunna genomföra ett helikoptersläpp, utan det skulle kräva en lagändring samt samordning med finansdepartementet.

”Det är därför man borde utreda och resonera kring den här frågan, pröva förutsättningslöst och väga fördelar och nackdelar. Man ska ju inte sticka under stolen med att det här är en synnerligen okonventionell metod. Ryggmärgsreflexen när man hör idén är ju negativ”, säger Andreas Wallström.

”Det skulle vara direkt farligt om centralbanken kunde göra något sådant här på eget bevåg”, lägger han till.

Under 2016 har flera bedömare börjat oroa sig för att världen är på väg in i en recession. Men centralbankernas låga räntor och expansiva penningpolitik gör att deras verktygslåda är begränsad.

Tror du att vi kommer att få ett helikoptersläpp i Sverige i framtiden?
”Det är osannolikt men jag kan inte utesluta det. Det var få som trodde att Riksbanken skulle införa en negativ reporänta eller genomföra obligationsköp i den storleken som man faktiskt gjort. Nu har direktionen till och med gett Stefan Ingves mandat att göra valutainterventioner. Så man kan inte utesluta något”, säger Andreas Wallström.

Tyck till
Tyck till