Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Tvingades att skörda bomull åt H&M

  • Karl-Johan Persson. Foto: TT

Dina kläder kan vara ett resultat av tvångsarbete.
H&M, Zaras ägarbolag och andra klädjättar kan knytas till inköp från en textilfabrik i Turkmenistan.
Där tvingar diktaturen medborgare att delta i det hårda arbetet med bomullsskörden.

H&M och Inditex (som äger butikskedjorna Zara och Massimo Dutti) finns bland en rad storföretag vars leverantörer har handlat med textilfabriken Turkmenbashy i det totalitära landet, kan TT avslöja.

H&M medger att företaget har varit "kopplat till bomull från Turkmenistan". Av svaren från såväl den svenska klädjätten som spanska Inditex framgår att sådan handel har ägt rum relativt nyligen.

H&M handlade enligt egen uppgift senast 2014 med "vissa underleverantörer" som gjorde inköp från fabriken. Det är ett brott mot H&M:s uppförandekod som förbjuder alla leverantörer i alla led att köpa varor som är ett resultat av tvångsarbete.

"Sedan slutet av 2015 har ingen av våra underleverantörer en affärsrelation med Turkmenbashy. Sedan december förra året har vi också ytterligare stärkt våra krav gentemot våra leverantörer genom att införa ett förbud mot bomull från Turkmenistan", skriver H&M i ett uttalande.

Även Inditex säger sig ha nolltolerans mot tvångsarbete. Den spanska klädjätten säger sig först i december 2015 ha brutit med Turkmenbashy, eller Turkmenbasji med svensk stavning. "Inga fortsatta beställningar har gjorts från denna leverantör sedan dess", skriver Inditex.

H&M:s vd Karl-Johan Persson vill inte låta sig intervjuas. Varken den svenska klädjätten eller Inditex vill heller svara på om deras svenska kunder kan få veta om bomullsvaror från Turkmenistan har sålts här. Källor som kan H&M:s verksamhet drar dock slutsatsen att det kan vara så. Kedjans utbud är detsamma i princip överallt.

Även Lee, Wrangler, La Redoute och Foot Locker medger att de varit Turkmenbasjis kunder, men att de brutit samarbetet tidigare. Mango, som också utpekats av fabriken som kund, har trots upprepade påstötningar valt att inte svara på TT:s frågor.

Företagen har tidigare stått listade som kunder i flera år på Turkmenbasjis hemsida. Listan plockades bort i somras.

Hur enkelt vore det då för ett multinationellt företag att 2014-2015 inse risken för tvångsarbete i fallet Turkmenistan?

Ofattbart enkelt, säger Matthew M Fischer-Daly, samordnare vid The Cotton Campaign, ett nätverk mot tvångsarbete. I nätverket ingår bland annat människorättsorganisationer som Human Rights Watch, fackliga organisationer och investerare.

Fischer-Daly påpekar att såväl Internationella arbetsorganisationen (ILO) som FN:s människorättskommitté i åratal har rapporterat om sin oro för tvångsarbetet inom Turkmenistans bomullssektor.

Bara att knappa in "bomull" och "Turkmenistan" i en webbläsare leder till rapporter och organisationer man kan kontakta för att få mer information. Vi talar trots allt om världens sjunde största bomullsexportör och statligt lett tvångsarbete för tiotusentals turkmenska medborgare varje år.

Rapporterna säger att framför allt offentliganställda tvingas ut på fälten, annars kan de förlora sina jobb. Arbetsförhållandena beskrivs som gräsliga. I höstas var skörden extra lång sedan den egensinnige diktatorn Gurbanguly Berdymuchammedov beordrat att "varje bomullstuss" i landet skulle plockas. Viktiga samhällsfunktioner blir också lidande: utan lärare går skolbarn miste om undervisning, sjuka får inte vård.

Enligt The Cotton Campaign importerar Turkmenistan ingen bomull, därför är allt bomullstyg där en följd av tvångsarbete. Troligen har plaggen nått världsmarknaden via Turkiet. Där kan de ha färdigställts och fått märkningen "Made in Turkey".

Turkmenbasji betyder "Alla turkmeners fader" — ett smeknamn på den egensinnige förre diktatorn Saparmurat Nijazov, som bland annat döpte om en månad efter sig själv. Företaget har inte svarat på TT:s frågor.