Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Ge soldaterna utbildningsförmåner

  • Foto: Fredrik Karlsson

Frågan om en återgång till ett värnpliktsförsvar har blivit aktuell. Debatten borde handla om hur rekryteringsunderlaget till yrkesförsvaret kan breddas. Med utbildningsförmåner kopplade till tjänstgöring skulle det vara möjligt, skriver Rasmus Törnblom, förbundsordförande för Muf.

Ända sedan alliansregeringen genomförde försvarsreformen 2009, med det avskaffade värnpliktsförsvaret och övergången till ett yrkesförsvar, har olika röster höjts för en återinförd värnplikt. Dels från perspektivet att Sverige behöver en aktiv värnplikt för att stärka sin försvarsförmåga och dels från de vänsterpolitiker som ser en återinförd värnplikt som en universallösning på allt som just nu inte fungerar inom andra politikområden.

Sjunkande skolresultat ska lösas med obligatorisk uppsträckning på ett regemente. Utanförskapet ska lösas genom anställningar i försvarsmakten. Bostadsbristen bland unga ska minska genom att varje årskull tvingas ut på logementen i stället för att hoppas på ett kontrakt i andra hand. Så fortsätter retoriken, förklädd i att dessa resurser dessutom kan användas till alltifrån flyktingmottagande till olika typer av välfärdsinsatser.

Både Margot Wallström och SSU har varit ute med dessa förslag. Förutom det faktum att Försvarsmaktens personalpolitik inte finns till för att lösa vare sig regeringens misslyckanden på alla dessa politikområden, så har dessa förslag väldigt lite med Sveriges försvarsförmåga att göra.

Samtidigt går utvecklingen i omvärlden och i Sveriges närområde i en oroande riktning. Kriget i Ukraina, kriget i Syrien och ett alltmer oberäkneligt Ryssland gör den svenska försvarsdebatten allt viktigare. Utrymmet för att bråka om värnpliktens vara eller inte vara, och vad den i så fall ska fyllas med, borde vara begränsat.

Det är därför hög tid att börja utveckla och förstärka övergången till ett yrkesförsvar. Ett yrkesförsvar ställer helt andra krav på personalpolitik än ett värnpliktsförsvar. En början är att titta på hur andra länder med välfungerande yrkesförsvar hanterar personalförsörjningen.

De allra flesta länderna i Europa har yrkesarméer. I bland annat USA och Storbritannien är det självklart att det offentliga förutom lön också erbjuder andra typer av förmåner till de män och kvinnor som varje dag, med livet som insats, är beredda att försvara vårt samhälle.

Här ligger Sverige långt efter. Snittlönen för svenska soldater ligger runt 18 500 kronor. Dessutom är förmånerna obefintliga. Den ickefungerande bostadsmarknaden gör att många med tjänstgöring i storstäderna tvingas till lång pendling. Ska många vilja söka sig till försvaret behöver Försvarsmakten bli en mer attraktiv arbetsgivare.

För att förstärka rekryteringsunderlaget med fler sökande och med olika bakgrunder borde ett antal utbildningsförmåner ges till dem som tjänstgör inom Försvarsmakten. Till exempel skulle det kunna medföra meritpoäng vid ansökan till ett antal högskoleutbildningar. Andra alternativ att titta på är fördelar vid exempelvis utlandsstudier och möjligheter att skriva av CSN-lån.

Det skulle möjliggöra för både unga som väljer att söka sig till försvaret och för Försvarsmakten att kunna plocka russinen ur kakan. Fler unga skulle kunna motiveras till högre studier samtidigt som Försvarsmakten får en större kompetensbredd att göra rekryteringar ifrån.

Det borde vara självklart att en försvarsmakt som bygger på frivillighet också behöver ges verktygen för att vara ett attraktivt karriärval för breda grupper. Det är den inte i dag och det blir den inte heller med en återinförd värnplikt.

Rasmus Törnblom, förbundsordförande, Moderata ungdomsförbundet

Tyck till
Tyck till