Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Rekordår och it-bubbla

  • KUNDE SIN DI. Den 1 januari 2003 tog Gunilla Herlitz över chefredaktörsstolen på Dagens industri, efter att i omgångar sedan 1987 varit såväl nyhetsreporter som redaktör och nyhetschef på tidningen. Foto: Claes-Göran Flinck

Dagens industri firar 40 år – och gör det genom att blicka tillbaka över vad som hänt med tidningen och i den omvärld vi bevakar. I dag: Uppåt värre, tills bubblan sprack.

Åren mellan 1995–2000 pekade alla kurvor upp för Dagens industri. För ägaren Bonnier var tidningen en formidabel sedelpress. Under perioden låg den årliga vinstmarginalen på 37–38 procent per år.

Upplagan rusade och nådde vid millennieskiftet 126.500 exemplar. Omsättningen stannade på 922 Mkr och vinsten på 289 Mkr.

Börsrallyt under 1990-talets sista hälft i kombination med högkonjunktur på annonsmarknaden både för pappers och internetannonsering och den glödheta it-sektorn drog Dagens industri till nya rekordresultat år efter år.

Därför slog it-kraschen i mars 2000 och de kommande 2,5 åren hårt mot Dagens industri och andra medieföretag. När andra aktörers rörelsemarginaler föll till blodröda siffror under 2002 redovisade Dagens industri en marginal på drygt 15 procent. Stämningen på redaktionen var klart dyster trots att tidningen redovisade rörelsemarginaler som andra tidningsredaktioner knappt kan drömma om ens i högkonjunktur.

På redaktionen var resultatraset dock en chock efter ett par decennier med obruten uppgång. För Dagens industri har en god lönsamhetsmarginal alltid varit viktigt. Det ger tidningens ekonomijournalister en stolthet och trovärdighet i bevakningen av börsbolag, finansmarknad och näringsliv, men samtidigt en självständighet gentemot ägarfamiljen Bonnier.

Dramatiken blev inte mindre av att ett par av Dagens industris prestigeprojekt under första hälften av 2000-talet slukade pengar.

Det största svarta hålet uppstod när Dagens industri riktade blickarna västerut när konjunkturen stod på topp. 2000 startades den skotska affärstidningen Business A.M.

Två år senare intervjuade jag Hasse Olsson på telefon från Skottland. Tidningen var nedlagd och förlusten skulle summeras till närmare 300 Mkr.

”Det här är den värsta dagen i mitt liv”, konstaterade Hasse Olsson.

I den text som senare publicerades lade jag till ”mitt yrkesverksamma liv”.

Svackan i början av 2000-talet blev dock starten för bygget av framtiden Dagens industri.

2003 lämnade Hasse Olsson över som chefredaktör till Gunilla Herlitz och under åren 2004-2006 återvände självförtroendet till världens finansmarknader och Dagens industris marginaler vände upp till över 20 procent igen.

En del av förklaringen var att Dagens industri tog platsen som källan för ekonomijournalistik på nätet. Delvis tvingades den fram av att en rad konkurrenter inom näringslivsjournalistik startades kring millennieskiftet. Det gav en välbehövlig puff framåt för Dagens industris närvaro på nätet. Satsningen på sajten gav effekt och nådde snabbt vinstmarginaler på 40-50 procent.

En annan viktig väg ur svackan var magasinet Di Weekend. När krisen var som värst valde Hasse Olsson att starta helgmagasinet Di Weekend. Det första numret kom ut den 21 september 2002. Magasinets uppgift var att stärka erbjudandet till de prenumeranter som har tidningen hem, men också för att nå en ny grupp annonsörer.

Millenniekrisen fick även Dagens industri att ta de första stegen på konferenssidan. 2000 lanserades priset Di Gasell, där Dagens industri belönar och uppmärksammar Sveriges snabbast växande företag.

Di Gasell var starten för Dagens industris konferensverksamhet, ett affärsområde som i år arrangerar ett 60-tal näringslivskonferenser.

Tyck till
Tyck till