Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Marknadsnyheter

Räntor och valutor: Marknader positiva

En återhämtning för pressade bankaktier bidrog till en generellt positiv stämning på europeiska finansmarknader på onsdagen inför Fedchefen Janet Yellens sedan länge emotsatta kongressanförande på eftermiddagen, och läget förändrades inte påtagligt när det förskrivna talet publicerades.

Janet Yellen, som inte talat offentligt sedan presskonferensen efter räntebeskedet i december, noterade att de finansiella förhållandena i USA har blivit mindre stödjande för tillväxten, och sade att om dessa förhållanden blir ihållande kan det tynga utsikterna för den ekonomiska aktiviteten och arbetsmarknaden.

Hon konstaterade också att den ekonomiska utvecklingen utomlands kan utgöra risker mot USA-ekonomin. I synnerhet osäkerheten runt Kina har skapat ökad volatilitet på finansiella marknader och ökat oron för utsikterna för den globala ekonomin. Denna oro har också bidragit till prisfallen på olja och andra råvaror, vilket kan leda till finansiell stress i råvaruexporterande ekonomier.

"Skulle någon av dessa nedåtrisker materialiseras kan aktiviteten utomlands och efterfrågan på amerikansk export försvagas och förhållandena på de finansiella marknaderna kan stramas åt ytterligare", sade Janet Yellen.

Wall Street Journals Jon Hilsenrath skrev i kommentar att även om Fedchefen inte explicit nämnde något om att senarelägga räntehöjningar så innebar hennes uppräkning av risker att hennes kommentarer fick en nedslagen ton, vilket understryker Feds försiktighet med att följa upp den första räntehöjningen i december med ytterligare höjningar.

Fed lade också ut en separat rapport till kongressen som satte ljuset på globala risker och de komplikationer som kan uppstå från det faktum att andra centralbanker sänker räntor samtidigt som Fed räknar med att höja sina. Det skulle enligt rapporten kunna tala för en mer gradvis takt i Feds policynormalisering.

Marknadsreaktionerna på det publicerade anförandet och rapporten var inledningsvis begränsade, men efterhand dämpades tidigare uppgångar på europeiska börser något samtidigt som en tidigare uppgång i amerikanska statspappersräntor gröptes ur.

Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 1,74, oförändrat jämfört med vid samma tid på tisdagen. Tvåårsräntan hade dock stigit 6 punkter, till 0,73 procent. Futuresmarknaden prisade in något ökad sannolikhet för en ny Fedräntehöjning i slutet av året, men en full höjning med 25 punkter prisas fortsatt inte in förrän fjärde kvartalet 2017.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 1-2 punkter på onsdagen, tioårsräntan ner 2 punkter, till 0,46 procent, medan räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 21 punkter (23).

Euron stärktes 2 öre mot kronan, till 9:50, medan dollarn stärktes knappt 7 öre, till 8:48. TCW-index steg till 130,79 (130,22).

Riksbanken höll sitt penningpolitiska möte på onsdagen, och när räntebeskedet levereras torsdag förmiddag väntas det bli att reporäntan sänks med 10 punkter, till -0,45 procent, enligt SME Direkts konsensusprognos

Dagens Industris skuggdirektion argumenterade, med röstsiffrorna fem mot ett, för att Riksbanken ska lämna reporäntan oförändrad. Avvikaren, Swedbanks Olof Manner, befarar dock att marknaden kan reagera kraftigt om Riksbanken agerar hårdare än den räknar med.

"Jag tycker inte att fördelarna med att göra det som är moraliskt rätt på lång sikt väger upp nackdelarna på kort sikt", sade han.

Data från SCB på förmiddagen visade att näringslivets produktion ökade med goda 5,1 procent på årsbasis i december, men det var endast byggproduktionen som uppvisade positiv tillväxt, 15,2 procent. Att industriproduktionen skulle uppvisa negativ tillväxt var väntat, men en ökning med endast 0,2 procent för tjänstesektorn var lågt givet att tjänsteproduktionsindex för december visade +6,0 på årsbasis i december.

Hushållens konsumtion steg samtidigt 2,6 procent på i årstakt i december. Det varma vädret dämpade ökningstakten, posten bostad, elektricitet, gas och uppvärmning sjönk 0,6 procent.

I Norge steg KPI oväntat mycket mellan december och januari, med 0,6 procent, vilket drev upp inflationstakten från 2,3 till 3,0 procent, väl över väntade 2,4 procent. Enligt Statistisk Sentralbyrå var det framför allt högre elpriser, +20 procent, som låg bakom uppgången. Därmed påverkades inte kärninflationstakten, som var oförändrad på 3,0 procent, vilket var i linje med prognos.

Elpriser ingår dock i svenska KPIF-inflationen, och med gemensam elbörs kanske det kan finnas utrymme för positiva inflationsöverraskningar för Riksbanken i januari-KPI (publiceras den 18/2), men det handlar i så fall sannolikt bara om en temporär lättnad.

Övriga Europadata på onsdagen bekräftade bilden av att december var en dålig månad för den europeiska industrisektorn, i Frankrike sjönk produktionen 1,6 procent jämfört med i november (väntat +0,3) och i Storbritannien noterades -1,1 procent (väntat -0,1).

Tyck till
Tyck till