close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Viktor Munkhammar: Dags för nytänk om jobben

Uppdaterad 2016-02-01 21:11. Publicerad 2016-02-01 18:59

Om Sverige ska nå tyska arbetslöshetsnivåer måste vi:
1. Studera de reformer som har lett dit.
2. Ha en rejäl diskussion om fördelar och nackdelar.
3. Fatta politiska beslut.
Hittills har vi knappt snuddat vid första punkten.

Regeringen har som mål att Sverige, genom ökad sysselsättning, ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det är förmodligen orealistiskt, men att sätta upp ett svårt mål att sikta mot är i grund och botten ingen dum idé. Så mycket längre har vi dock inte kommit. Det parlamentariska läget, flyktingkrisen och opinionssiffror dominerar debatten.

Annons:

Något paradoxalt har kanske även det senaste halvårets markanta nedgång i arbetslösheten från 8 till 7 procent minskat intresset för att prata reformer. Den positiva utvecklingen kan leda till en känsla av att det ordnar sig ändå.

Oppositionen har gjort vissa försök att lyfta frågan, liksom marknadsbedömare som Swedbank som i sin senaste konjunkturprognos talar om ett akut behov av reformer på bland annat arbetsmarknaden.

Men från regeringen, som måste vara drivande om det ska bli något, hörs inte mycket. Ändå finns det ett färdigt recept att kopiera. Det är dessutom framtaget av en socialdemokratisk regering och det i Tyskland, som ofta lyfts fram som ett föredöme för sin starka arbetsmarknad och låga arbetslöshet.

Under förbundskansler Gerhard Schröder genomfördes 2003–2005 ett antal arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De brukar kallas Hartz-reformerna efter upphovsmannen, den tidigare Volkswagendirektören Peter Hartz, som ledde den kommitté som såg över de arbetsmarknadspolitiska reformerna.

Hartz-reformerna bestod av fyra delar.

Exempel på åtgärder i Hartz 1 var utökad arbetsmarknadsutbildning och avregleringar när det gäller tillfälliga jobb.

I Hartz 2 introducerades stöd för egenföretagare, låglönejobb befriade från de flesta sociala avgifter, så kallade mini-jobs, och friare regler för att säga upp personal för företag med upp till tio anställda.

Hartz 3 stöpte om arbetsförmedlingen och gjorde det enklare för arbetssökande att få hjälp.

Den mest kontroversiella delen var Hartz 4. I den delen sänktes ersättningen för långtidsarbetslösa, maxperioden förkortades och kraven skärptes för vilka jobb de arbetslösa skulle tvingas acceptera.

När reformerna lanserades kallades Tyskland Europas sjuke man av tidskriften the Economist. Arbetslösheten låg omkring 11 procent. I dag är den 4,5 procent. Hela nedgången kan inte tillskrivas Hartz-reformerna. Sannolikt var arbetslösheten uppblåst innan de kom på plats, i sviterna av it-bubblan och efter den tyska återföreningen. Men en stor majoritet av de studier som gjorts visar att reformerna starkt bidragit till att varaktigt sänka arbetslösheten. Tom Krebs och Martin Scheffel vid universiteten i Mannheim respektive Köln, exempelvis, finner i en studie från 2013 att reformerna sänkt den strukturella arbetslösheten i Tyskland med omkring 3 procentenheter.

Men reformerna har också haft nackdelar. En uppenbar är sämre ekonomisk standard för arbetslösa. En annan är att medianlönen sjunkit i gruppen som efter reformernas införande gått från arbetslöshet till arbete. Kritiker, bland andra svenska fackliga företrädare, pekar också på att Tyskland likt USA numera har working poor, det vill säga människor som trots att de arbetar sitter fast i fattigdom. Här brukar mini-jobs, som inte ger mer än motsvarande 4.000–5.000 kronor i månaden, lyftas fram.

Det finns alltså svåra avvägningar och val att göra. Hur mycket är det värt att få ned arbetslösheten? Är högre arbetslöshet att föredra framför risken att få grupper av working poor? Går det att bryta ut delar av Hartz-åtgärderna? Finns specifika omständigheter på den svenska arbetsmarknaden som gör att de tyska reformerna skulle fungera bättre eller sämre? På vilket skulle de behöva anpassas till svenska förhållanden för bästa effekt?

Om detta hörs inget. Men handlingar talar också. Höjd a-kassa och längre ersättningsperioder i socialförsäkringarna är åtgärder som går på tvärs mot resonemanget bakom Hartz-reformerna. Förändringarna kan vara motiverade av andra skäl, men att de motverkar det övergripande målet om EU:s lägsta arbetslöshet är helt klart, i alla fall om vägen dit som utlovat ska gå via ökad sysselsättning. Det märks dock inte på retoriken: att varaktigt sänka arbetslösheten är fortfarande prio ett när regeringsföreträdare tar till orda.

Hymlandet blir inte bättre av Sverige just nu befinner sig i ett utmärkt läge att genomföra reformer i stil med de tyska. Tillväxten är hög och sysselsättningen växer snabbt. Om ett år eller så börjar också de många flyktingar som kom till Sverige under fjolåret att söka sig ut på arbetsmarknaden, många av dem med dålig utbildning och svaga språkkunskaper.

Fönstret står alltså på vid gavel. Hur det ser ut om två år vet ingen, men mycket talar för att det då är på väg att slå igen. Det är därför hög tid att på allvar börja diskutera hur arbetsmarknaden ska se ut framöver. Hartz-reformerna är ett av socialdemokrater framtaget färdigt paket, testat med stor framgång i en ekonomi som har stora likheter med den svenska. Varför inte ta dem som utgångspunkt för diskussionen?

Loading image attachment…
+ Include quote image
×
Twittra
Avbryt
×
Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
17:29 % Senaste
Dometic Group 3,56 63,95
Lifco B 3,55 253,80
Industrivärden C 3,44 153,50
Fingerprint Cards B -2,46 110,80
H&M B -2,31 262,30
Axis -1,10 385,60
Världsindex
Nikkei 225 -1,18% 16 360,71
Hang Seng Index 0,41% 22 909,54
FTSE 100 Index 0,31% 6 838,05
Dax 30 0,55% 10 587,77
CAC 40 0,80% 4 441,87
Dow Jones Industrial Average -0,29% 18 395,40
NASDAQ Composite 0,13% 5 218,92
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Ericsson 9 26 5
Nordea 12 12 1
Telia Company 9 8 1
SAS 1 7 2
Lucara Diamond Corp 6 4 0
Tieto 3 3 0
Nokia 3 3 0
Xvivo Perfusion 0 5 0
Evolution Gaming ... 5 0 0
Semafo Inc. 1 3 0
Mr Green & Co 0 4 0
Concentric 3 1 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Hansa Medical 0 3 0
Svolder 2 1 0
Photocat 0 3 0
Bonava 1 1 1
PledPharma 0 3 0
GWS Production 0 3 0
Cinnober Financia... 0 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SVOL A
7,96
MEKO
-9,97
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)