ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter Analys

Nils Åkesson: Kortvarig rusning i guldet

  • Foto: Colorbox

Samtidigt som börsen har inlett året i svårmod har priset på guldterminer satt fart.
Guldpriset tinar upp men det är långt ifrån någon guldrusch.

Januari innebar den kraftigaste guldprisuppgången på ett år. Spotpriset steg med 5,7 procent, tvärt emot dalande börser.

Den globala finansoron har skruvats upp av det fortsatt svaga oljepriset liksom av ökad tillväxtoro, kraschrisker och valutapolitiken i Kina.

Guldets starka månad kan ses som ett uttryck för att den ädla metallen fortsatt fungerar som tillflyktsort för nervösa investerare när börserna skakar.

Den svartsynte ser guldpriset som en barometer. Stigande guldpris signalerar enligt synsättet genuin oro för att vi bara sett början till mörknande moln över marknaderna.

Att guldet dessutom klättrat trots en stigande USA-dollar, visar på styrka i uppgången. Dollar och guld rör sig traditionellt i motsatta riktningar, eftersom guldet prissätts i USA-valutan.

När USA:s centralbank Fed höjde styrräntan i december, var stalltipset att guldet skulle ta stryk när dollarn tog fart. I stället inleddes året med guldlyft och börsfall.

Men även om guldet har en speciell, nästan mytisk, status som finansiell placering så drivs priset likt andra råvaror också av utbudet.

Färska data pekar nämligen mot en inbromsning vid guldgruvorna för första gången på sju år. Enligt analysfirman Thomson Reuters GFMS väntas den globala guldproduktionen i år krympa med 3 procent från 2015 års rekordnivå på närmare 3200 ton.

Mot guldet som skräckindikator talar också att tillgången historiskt framför allt setts som ett skydd mot inflation, snarare än mot börsras. En guldtacka ger ingen ränta. Den kostar till och med en slant att förvara i bankvalv. Jämfört med en sedelbunt anses den dock beständig mot urholkad köpkraft.

Få bedömare varnar för att skenande inflation är den stora risken för världsekonomin just nu, tvärt om.

Bara den senaste månaden har både europeiska centralbanken ECB och svenska Riksbanken signalerat att den envist låga inflationen kan kräva ytterligare åtgärder trots en redan superlätt penningpolitik.

Japanska BOJ gjorde redan i förra veckan slag i saken med en oväntad räntesänkning till minus 0,1 procent. Analytikerna räknar samtidigt med att Fed tvingas backa från sina aviserade fyra höjningar under 2016.

Stramare utbud och mjukare centralbanker stöttar priset, men det räcker knappast för några stora kliv uppåt.

Tyck till