Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Räntor och valutor: Lägre räntor och svagare dollar

Veckan avslutade med lägre räntor, något svagare dollar och ett oljepris som till viss del tappade torsdagens uppgång.

Kina-börserna stängde på plus och centralbanken gjorde endast en marginell ändring i yuanens referenskurs mot dollarn. Tidigare i veckan har ett deprecieringstryck och successivt svagare fixing för yuanen bidragit till börsturbulensen.

Europabörserna var ned medan USA-börserna steg. En solid amerikansk jobbrapport gav bara en initial men övergående uppgång i USA-räntorna. Räntorna har sjunkit successivt under veckan med den tvååriga statsobligationen 10 punkter lägre och tioåringen 14 punkter ned till 2,14 procent.

Antalet sysselsatta i USA ökade med 292.000 personer i december, mer än väntade 200.000, samtidigt som oktober-november reviderades upp totalt 50.000. Arbetslösheten låg som väntat kvar på 5,0 procent, en tiondel över vad Fed-ledamöterna ser som långsiktig jämviktsnivå. Detta samtidigt som arbetskraftens andel av befolkningen steg till 62,6 från 62,5 procent.

Den genomsnittliga timlönen var oförändrad i december, väntat var +0,2 procent. I årstakt steg lönerna 2,5 procent.

RDQ Economics skrev att det milda vädret har gett stöd åt jobbökningen de senaste månaderna, vilket inte minst setts i byggsektorn, men även borträknat det har det varit en stabil ökning. Dämpade löneökningar kan ses som positivt för företagens vinstmarginaler. De tror Fed höjer igen i mars.

Commerzbank noterade att trots motvinden från global ekonomi, dollarn och oljesektorn så skapade ekonomin fler jobb i december än snittet föregående elva månader. Det indikerar att svag BNP-tillväxt fjärde kvartalet bara blir tillfällig.

De tror att den svaga lönetillväxten kan bero på fel i rapporteringen, där företagen överskattat antalet arbetade timmar, vilket borde leda till ett uppsving i januari. Något liknande inträffade 2014/2015.

Inflationen har blivit den avgörande faktorn för Feds policybana. Då Fed tror att högre resursutnyttjande kommer att bidra till högre inflation skickar förbättringen på arbetsmarknaden i dagens rapport ett viktigt budskap till Fed.

"Då Fed känner sig bekväma med sitt huvudscenario, så är nästa räntehöjning bara en tidsfråga. Vi tror att de agerar i mars", skrev Commerzbank.

Fed funds-terminerna indikerar en sannolikhet på 44 procent att räntan höjs i mars, upp från cirka 40 procent före jobbrapporten.

Europaräntorna sjönk överlag med tyska räntor 1-3 punkter ned. Industriproduktionen i såväl Tyskland som Frankrike kom in lägre än väntat för november.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 118:10 mot yenen och 1:0870 mot euron, från torsdagens nivåer.

Svenska räntor sjönk 1 punkt på fredagen, medan kronan sammantaget stärktes 3 öre till 8:50 mot dollarn och marginellt till 9:27 mot euron.

Från industrin kom starka data. Industriproduktionen steg 1,4 procent i november jämfört med oktober, och steg 6,2 procent i årstakt, väntat var -0,3 respektive +4,2 procent. Kemi och läkemedel var sektorer med störst uppgång.

Industrins orderingång steg samtidigt 9,3 procent under månaden, där hemmamarknaden sjönk 0,7 procent medan exportorder steg 16,6 procent, med en bred uppgång bland delbranscherna.

Barometerdata har visat på en fortsatt god fart i svensk ekonomi i december, med stigande PMI och KI-barometer som visar på klart starkare läge än normalt (exklusive hushållen).

Riksbankens protokoll från det penningpolitiska mötet den 14 december, då räntan lämnades oförändrad, visade att ledamöterna visserligen noterat den starka tillväxten som stöd för förväntningarna om en fortsatt inflationsuppgång , men att de ändå var oroade för en ny KPI-besvikelse, stabiliteten i inflationsförväntningarna och risken för en ny snabb kronförstärkning.

I nästa vecka kommer KPI-utfallet för december, där SME Direkts enkät pekar mot ett KPIF-utfall på 0,9 procent, ned från 1,0 procent i november och under Riksbankens prognos på 1,1 procent.

Nordea noterade att protokollet är lite passé eftersom Riksbanken i januari vidtagit åtgärder som möjliggör omedelbar intervention på valutamarknaden.

"Riksbanken fortsätter att starkt fokusera på inflationsmålet på 2 procent, och de kommer inte att tillåta någon kronförstärkning som hindrar inflationsuppgången. Valutainterventioner förefaller vara nästa steg. Kritiska nivåer på kort sikt är sannolikt KIX runt 107 och EURSEK runt 9:05", skrev Nordea.

KIX-fixingen låg på fredagen på 109,06 (ju lägre desto starkare krona enligt detta handelsviktade index). KIX var nere på 108,21 den 30 december när Stefan Ingves gjorde en verbal intervention. För första kvartalet spår Riksbanken ett KIX-index på i genomsnitt 110,30.

Citi skrev i ett marknadsbrev, enligt Bloomberg News, att interventioner kommer att genomföras sporadiskt i ett försök att bromsa kronförstärkningen. EUR/SEK närmare 9:10 kan vara en "trigger" för intervention, men inget golv. Samtidigt drivs kronan av positiva fundamenta, vilket gör interventioner till ett köptillfälle. På längre sikt väntas kronan stärkas mot euron, norska kronan och schweizerfrancen.

Någon ny valutaregim är inte att vänta. Ett skäl för Riksbanken att undvika mer radikala alternativ, som ett valutatak eller obegränsade interventioner, är den kommande utvärderingen av Riksbankens politik senare i januari.

"Detta är en kronpositiv risk, där de möjligen kan förorda mindre respons på övergående inflationschocker och mer fokus på aktivitetsvariabler", skrev Citi.

Tyck till
Tyck till