Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Regeringen rundar riksdagen

  • Stefan Löfven frågades ut av Konstitutionsutskottet i april förra året. Redan då prickades regeringen för att ha agerat i strid med riksdagens beslut, skriver Jessica Polfjärd och Ulrika Karlsson. Foto: Henrik Montgomery

Sedan årsskiftet har regeringen KU-anmälts över 20 gånger. De flesta av dem är inlämnade av moderater. Moderaterna begär att KU gör en bred granskning avseende regeringens hantering av EU-politiken, skriver Jessica Polfjärd, gruppledare i riksdagen (M) och Ulrika Karlsson, gruppledare i riksdagens EU-nämnd (M).

Nu måste det bli ett slut på regeringens slarv med EU-politiken. Moderaterna lämnar in hela nio anmälningar till riksdagens konstitutionsutskott (KU) där vi begär en bred granskning av statsministern och regeringen för hanteringen av EU-frågorna.

Regeringens hantering av EU-politiken har kantats av bristande intern samordning och otillräcklig eller ingen förankring. Ansvaret för detta bär ytterst statsminister Stefan Löfven (S) som har det övergripande ansvaret för regeringens arbete.

Den bristfälliga interna samordningen har många gånger lett till handlingsförlamning i EU-arbetet. Detta äventyrar Sveriges inflytande i EU i en tid då unionen står inför stora prövningar och beslut, som kommer att bestämma EU-samarbetets fortsatta riktning.

Moderaterna har i EU-nämnden vid upprepade tillfällen påtalat brister i underlag, för korta tidsfrister och uteblivna besked om regeringens linje. Vi har även sett exempel på att regeringen ignorerar EU-nämndens ställningstaganden, underlåter att uppfylla samrådsskyldigheten och försöker runda riksdagen.

Trots upprepade uttalade krav på kvalitetssäkring och tydlighet, samt kritik från KU gällande samrådsskyldighet och vikten av att regeringen fullföljer EU-nämndens mandat, ser vi ingen bättring från regeringen. Så här kan det inte fortsätta.

Moderaterna begär därför, genom nio anmälningar, att KU gör en bred granskning avseende regeringens hantering av EU-politiken med utgångspunkt i regeringens agerande gentemot riksdagen. Nedan följer exempel på anmälningar som vi ber KU att granska:

  • Statsminister Stefan Löfvens ändrade ståndpunkt om Dublinförordningen.

Frågan om Dublinförordningen har behandlats i EU-nämnden vid ett flertal tillfällen under migrationskrisen. Det har således funnits många möjligheter för Stefan Löfven att söka stöd i riksdagen för en ny inriktning avseende förordningen.

Trots detta meddelade statsministern i samband med ett EU-toppmöte att han drev kampanj för att riva upp Dublinförordningen – tvärt emot riksdagens mandat. Tidigare hade statsministern betonat att förordningen gäller och ska följas. Den ändrade linjen samråddes aldrig i EU-nämnden. Även om det är regeringen som för Sveriges talan i EU är det EU-nämnden som ger regeringen mandat.

  • Inrikesminister Anders Ygemans (S) ändrade ståndpunkt om Frontex.

Regeringen har vid flera tillfällen i EU-nämnden betonat att gränsbevakning ska förbli en nationell angelägenhet. Således har regeringen varit kritisk till EU-kommissionens förslag om att inrätta en överstatlig gränsbevakningsstyrka, som ska kunna agera i medlemsstater utan deras godkännande.

Den 26 januari meddelade dock Anders Ygeman (S) i samband med ett möte mellan EU:s inrikes- och justitieministrar att regeringen har ändrat ståndpunkt i frågan. Denna omsvängning har inte förankrats i riksdagen.

  • Försvarsminister Peter Hultqvists (S) ställningstagande om hjälp till Frankrike.

Efter terrorattentaten i Paris utlovade försvarsministern vid ett möte i ministerrådet att Sverige skulle bistå Frankrike med militär hjälp. I sak har Moderaterna ingen invändning mot att Sverige erbjuder hjälp till Frankrike efter terrorattentaten i Paris. Tvärtom menar vi att stödet regeringen erbjudit fransmännen är otillräckligt.

Faktum kvarstår dock att regeringen i EU-nämnden ska förankra de ställningstaganden den ämnar göra i ministerrådet. Någon sådan förankring skedde inte i det här fallet.

Att slarva bort samrådet i en så viktig säkerhetspolitisk fråga, som att tolka och aktivera EU:s solidaritetsklausul för första gången, är ett rejält avsteg från den strävan en bred parlamentarisk förankring svenska regeringar över tid har vinnlagt sig om när det fäller frågor om internationella militära insatser av alla de slag.

Redan vid KU:s granskning av regeringen förra året prickades regeringen för att ha agerat i strid med riksdagens beslut. Moderaterna har vid ett flertal tillfällen uppmanat regeringen att hantera EU-politiken mer ansvarsfullt. Detta kommer vi att fortsätta med – särskilt då EU står inför sitt viktigaste år någonsin.

Det är ett underbetyg till regeringen, och främst till statsminister Stefan Löfven som har det övergripande ansvaret för regeringens arbete, att vi fortfarande måste lägga tid på formfrågor när EU:s utmaningar kräver ordentliga sakpolitiska diskussioner.

Jessica Polfjärd, gruppledare i riksdagen (M)
Ulrika Karlsson, gruppledare i riksdagens EU-nämnd (M)