close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt:
Byt ut public service-modellen

Uppdaterad 2016-02-02 17:01. Publicerad 2016-01-29 21:03

Foto: Jonas Ekströmer

SVT:s sändningstillstånd ska förnyas 2020 och genomgå en översyn redan 2017. När public service-uppdraget är som viktigast och mest samhällsbärande – i tider av stora och omskakande händelser – så misslyckas SVT och SR regelbundet, skriver Financial Times John Lloyd och tidigare DN-redaktören Mats Bergstrand.

I Storbritannien har BBC alltid sett sig som förebilden för public service. I verkligheten har denna institution visat sig vara någonting mycket mindre än så. Det är bra för BBC: Det hjälper det statligt finansierade bolaget att frigöra sig från sitt förflutna.

Annons:

I Sverige anser sig SVT fortfarande vara kvalitetsjournalistikens framtid – här finns ingen anledning till omprövning eller förändring, trots åtskilliga varningstecken. Det är dåligt för SVT. Det statligt finansierade bolaget behöver hjälp med att frigöra sitt tänkande för framtiden.

”I Sverige bejakas politiska synpunkter på public service bara om de rör EU eller Polen.”

Delvis har slutet på BBC:s period som public service-förebild orsakats av en serie skandaler. Två av de mest namnkunniga programledarna, Jimmy Savile och Stuart Hall, visade sig ha begått en serie av sexövergrepp på minderåriga.

Samtidigt pekade BBC felaktigt ut en namngiven tidigare ordförande för Tories, Lord McAlpine, som pedofil. Det tvingade BBC-chefen George Entwistle att avgå efter bara 54 dagar på jobbet.

För svensk public service har tillkortakommandena tyvärr mindre att göra med personliga skandaler och individuella journalistiska misstag: Det handlar om själva fundamentet för nyhetsförmedlingen.

När public service-uppdraget är som viktigast och mest samhällsbärande – i tider av stora och omskakande händelser – så misslyckas SVT och SR regelbundet. Så har det varit under lång tid och det finns inga tecken på förbättring:

  • Palmemordet 1986. Nyhetsjournalistiken hängde om inte på en skör tråd så på en röd lampa som inte fungerade. Svensk public service var sist ut med nyheten om attentatet.
  • Estonia 1994. Ekots chef struntade i redaktionens önskan om stöd och ledning. När han gick tillbaka och lade sig blev det en symbol för trötta svenska public service.
  • 11 september 2001. En SVT-medarbetare talar om att han fått stå ”med rodnad hals” och se konkurrenternas initiala överlägsenhet. SVT verkade inte fungera ens under kontorstid.
  • Paris 2015. SVT noterade terrorattackerna i Paris på nätet men kom sig inte för att också gå ut i tv-sändning. Det går knappast att skylla på bristande resurser, däremot sannolikt på brister i prioritering.

Problemet är att public service måste slåss med kommersiella kanaler om populariteten för att rättfärdiga de allmänna medlen samtidigt som de för att följa tillståndskraven måste uppfylla icke-kommersiella önskemål från minoritetsgrupper som är intresserade av fördjupad samhällsanalys och kulturell inspiration bortom ”Så ska det låta”.

I Storbritannien diskuteras i alla fall prioriteringarna, i Sverige bejakas politiska synpunkter på public service bara om de rör EU eller Polen.

Paul Dacre, redaktör för Daily Mail, ser BBC som ett ”slutet tankesystem som arbetar med ett slags Orwellskt nyspråk”. En diskussion om ett slutet tankesystem kan vara centralt också för att förstå varför SVT fortfarande opererar i slutna celler – så att en terroristattack i Paris kan hamna på SVT:s webb utan att det automatiskt också leder till aktivitet i tv-rutan.

Än mer existentiell blir prövningen när BBC:s sändningstillstånd nu ska förnyas 2017 och SVT:s 2020. För svensk del så finns en översyn redan till januari 2017 inskriven i propositionstexten – en halvtidskontroll som många vill förbigå med tystnad.

Medieutredaren Anette Novak reser inför denna kontroll frågan om rimligheten i att dela upp de allmänna medlen på 8 miljarder kronor om året till public service och 550 miljoner kronor till de blödande tidningarna.

Signalen är tydlig: Det är dags för en ny definition av public service. Den måste ändras från att beskriva en institution till att beskriva ett innehåll.

För äldre generationer är public service förknippat med sentimentalitet: en följeslagare under barndom, uppväxt och vuxenliv, på gott och ont.

För nya generationer är relationen helt osentimental: det är en del av ett smörgåsbord av möjligheter till syn och hörselintryck, som sätts samman individuellt utifrån ett närmast oändligt antal valmöjligheter.

Public service-bolagen får därför mycket svårt att återta sin centrala position och vikt. Deras historiska betydelse är stor. Men deras framtid återstår att bestämma och bygga.

Status quo är inget alternativ. Storbritannien förstår detta. I Sverige är det fortfarande en läxa som måste läras.

John Lloyd, grundare, Reuters Institute for study of journalism, Oxford University, redaktör och journalist Financial Times.
Mats Bergstrand, Honorary Secretary Swedish British Society, konsult JKL, tidigare redaktör på Dagens Nyheter

 

Läs svar från SVT här.

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SSAB A
9,03
PROB
-10,33
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)