Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Marknadsnyheter

Räntor och valutor: Osäkerhet sänker räntor

Europeiska statspappersräntor sjönk på torsdagen på en kombination av en osäker amerikansk centralbank och svaga konjunktursignaler från båda sidor av Atlanten, men nedgången gröptes ur något på eftermiddagen när uppgången i oljepriset satte ny fart.

Euron fortsatte att stärkas mot dollarn och den gemensamma valutan handlades vid svensk stängning högre än före ECB-chefen Mario Draghis mjuka budskap vid presskonferensen förra torsdagen.

Oljepriset steg rejält efter allt starkare signaler om att Opec och andra producentländer kan vara nära en överenskommelse om att minska produktionen. Enligt ryske energiministern Alexander Novak ska Saudiarabien ha föreslagit att vissa producentländer ska minska produktionen med 5 procent, samt att Opec och oljeministrar från andra producentländer ska mötas i ärendet.

Fed-uttalandet i samband med onsdagskvällens räntebesked gav en bild av en större osäkerhet om det ekonomiska och finansiella läget; decemberformuleringar om "rimligt säker" på att inflationen stiger mot 2 procent och att riskerna är "balanserade" slopades och i stället kom starkare budskap om bevakning av den ekonomiska och finansiella utvecklingen.

Enligt flera analytiker antyder uttalandet att ribban för en ny räntehöjning i mars har höjts, men det kan fortsatt bli aktuellt med positiva ekonomiska data och stabilare finansiella marknader. Amerikanska statspappersräntor sjönk något efter Fed-beskedet, men räntorna hade också stigit något inför beskedet.

USA-data på torsdagen kan ha höjt ribban för en Fed-höjning i mars ytterligare; orderingången på varaktiga varor rasade 5,1 procent i december, långt mer än väntade -0,7 procent. Stora nedgångar noterades för försvars- och flygorder men order på kapitalvaror exklusive försvar och försvar sjönk också 4,3 procent, betydligt mer än väntade -0,2 procent.

RDQ Economics noterade i ett kundbrev att merparten i nedgången, exklusive flyg och försvar, borde handla om utrustning för utvinning av olja och gas, även om detaljerade uppgifter kommer först i samband med industriorderstatistiken den 4 februari.

"Vi säger inte att nedgången i oljerelaterade order är oviktig, men fallet har varit så massivt att takten i nedgången inte kan vara uthållig", skrev RDQ-ekonomerna.

Den svaga orderingången innebär ändå klara nedåtrisker mot redan låga prognoser inför fredagens första beräkning av USA:s BNP för fjärde kvartalet. För närvarande pekar konsensusprognosen mot att BNP steg 0,8 procent uppräknat i årstakt.

Den svaga orderstatistiken satte nedåtpress på USA-räntorna, men det motverkades av att uppgången i oljepriserna förstärktes strax efter datapubliceringen. Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 2,01 procent, 1 punkt lägre än vid samma tid på onsdagen.

Fed-fokus riktas nu i första hand mot måndagens anförande från vicechefen Stanley Fischer, som ska tala om ekonomi och policy, för eventuella tydligare besked om Feds syn på utsikterna för räntebanan.

EU-kommissionens barometerindikator för euroområdet sjönk till 105,0 i januari, från 106,7 i december. Det var lägre än väntade 106,4, och det noterades nedgångar för samtliga näringslivssektorer utom för detaljhandeln, som var stabil. Sverige sticker som väntat ut i rapporten som ett av få länder som noterar stigande barometerindikator.

Preliminära KPI-data för januari från Tyskland visade att inflationstakten steg till 0,5 procent, från 0,3 procent i december, vilket var högre än väntade 0,4 procent. HIKP-inflationen steg samtidigt från 0,2 till 0,4 procent, vilket var enligt prognos.

Commerzbank noterar att huvudinflationen rör sig med volatila energipriser, men kärninflationen verkar ha fastnat runt 1,3 procent sedan 2012.

"Därmed bör även kärninflationen i euroområdet ha det kämpigt med att stiga mot ECB:s 2-procentsmål. Vi räknar med att centralbanken kan lätta på penningpolitiken ytterligare i mars", skriver Commerzbanksekonomerna.

Brittisk BNP steg 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet enligt ett första estimat. Det var upp från +0,4 procent under tredje kvartalet och i linje med analytikernas prognos. Jämfört med fjärde kvartalet 2014 steg BNP 1,9 procent, ner från 2,1 procent under tredje kvartalet men i linje med prognos.

Ett svenskt databatteri på förmiddagen blev något av en besvikelse efter starka utfall tidigare under hösten, och det satte lite nedåtpress på den svenska kronan.

Arbetslösheten steg till 6,7 procent i december, orensat, från 6,2 procent i november. Det var väl över de 6,3 procent som väntades enligt SME Direkts prognosenkät. Säsongsrensat steg arbetslösheten till 7,2 procent, från 6,9 procent (väntat 6,9) men säsongsrensat och utjämnat var nivån oförändrad på 7,1 procent.

Detaljhandeln ökade "bara" 3,4 procent i december jämfört med december 2014. Det var en klart svagare ökningstakt än de senaste månaderna och lägre än väntade 5,0 procent.

HUI konstaterar dock att decemberhandeln slog rekord med en omsättning på 74,5 miljarder kronor, och försäljningstillväxten under helåret landade på 5,7 procent, den starkaste ökningen sedan finanskrisen. För 2016 ser HUI en ökning med 4,0 procent.

Utrikeshandeln med varor gav ett överskott på 4,7 procent i december, vilket var bättre än väntade -0,3 miljarder kronor, men det förklaras främst av svag import. Importen ökade visserligen 2 procent, men december 2015 hade en vardag mer än december 2014. Det innebär att även den rapporterade exportökningen, 7 procent, överdriver den verkliga utvecklingen.

Nordeas Andreas Wallström noterade dock i ett kundbrev att den samlade dataskörden ändå var "hygglig"; arbetslösheten ökade på grund av ökat arbetskraftsutbud och dämpningen i detaljhandelstillväxten var inte helt oväntad, och för såväl arbetsmarknaden som detaljhandeln är trenderna fortsatt starka.

Euron stärktes 5 öre mot kronan, till 9:31, medan dollarn försvagades knappt 1 öre, till 8:51. TCW-index steg till 128,81 (128,25).

Svenska statsobligationsräntor sjönk 2-3 punkter, tioårsräntan ner 3 punkter, till 0,67 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten vidgades till 26 punkter (25).