Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Ny sjukregel ger dold miljardsmäll

På måndag lyfts den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Kostnaden spås bli flera gånger större än i regeringens officiella siffror.

På måndag införs en förändring i reglerna för sjukförsäkring som innebär att det blir möjligt att vara sjukskriven längre än två och ett halvt år. Huvudregeln är i dag att man, om man inte är allvarligt sjuk, på den 915:e dagen hamnar hos Arbetsförmedlingen.

När regeringen föreslog att den bortersta tidsgränsen i sjukförsäkringen skulle tas bort varnade flera stora remissinstanser, däribland Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, för att det skulle leda till längre sjukskrivningar.

Regelförändringen införs i ett läge där kostnaden för sjukförsäkringen har fördubblats sedan 2010, motsvarande en kostnadsökning på cirka 16 miljarder kronor.

”Det finns inga tydliga tecken på att den här uppgången kan härledas till en sämre folkhälsa eller arbetsmiljö. Sjukfrånvaro och ohälsa är olika saker”, säger Pathric Hägglund, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen.

Förslaget är en del av den budget som lades fram i höstas och reformen beräknas där kosta knappt 300 miljoner kronor om året netto. Men då har man inte räknat med att färre arbetar när gränsen försvinner.

”Det blir relativt sett mer attraktivt att använda sjukförsäkringen som försörjningskälla”, säger Pathric Hägglund.

Enligt tidigare okända siffror från Ekonomistyrningsverket, ESV, kan den verkliga kostnaden i själva verket vara flera gånger större eftersom skattebortfallet av att cirka 4.000 helårsarbeten försvinner till följd av den borttagna tidsgränsen. Totalt ökar kostnaden med 2 miljarder kronor, enligt ESV:s prognosexpert Ann-Sofie Öberg.

I Konjunkturinstitutets analys från i somras har en borttagen tidsgräns större negativ effekt på arbetsutbudet än både de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, förändringar i rot och rut eller det avtrappade jobbskatteavdraget.

KI:s prognoschef Jesper Hansson konstaterar att BNP-effekten av en borttagen bortre tidsgräns är cirka 4 miljarder kronor och myndigheten landar i ungefär samma summor som ESV för den totala effekten på de offentliga finanserna.

Samtidigt är en tidsbegränsad sjukförsäkring snarare regel än undantag om man ser internationellt.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll pekar på att regeringen bland annat har avsatt 250 Mkr för att Försäkringskassan ska hinna med kontrollerna vid 90 och 180 dagar.

”Vi måste se till att de tidiga tidsgränserna fungerar så att människor snabbt kommer tillbaka till hälsa”, säger Annika Strandhäll.

”Tar man bort den bortre tidsgränsen finns det en risk att de tidigare tidsgränserna fungerar sämre”, säger Pathric Hägglund.