Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Ett vägval för börsen

Placerarnas ångest efter den amerikanska centralbankens första räntehöjning har varit rekordstor. Historiskt närmar sig tiden för när den brukar värka ut.

Alla var förvarnade. Ändå fanns en oro när USA:s centralbank Federal Reserve skulle stänga ned experimentet med historiens billigaste pengar och börja höja sin styrränta. När det slutligen hände den 16 december i fjol var placerarnas reaktioner inledningsvis försiktigt positiva till att det äntligen var gjort och att Fed lovade att gå varligt fram. Men sedan har humöret svängt tvärt.

De senaste 30 åren har Fed påbörjat en räntehöjningscykel vid fem tillfällen: 1986, 1994, 1997, 1999 och 2004. De har oftast börjat i pessimismens tecken med fallande börs och sänkta långräntor. Men ingen av dem har startat med lika mörka tankar som nu.

* Det breda amerikanska börsindexet S&P 500 har sedan dagen innan räntehöjningen fallit med 8 procent. Det är värst hittills under de första 29 dagarna efter Feds första höjning.

* Svenska aktier har backat med 6 procent under samma period. Bara efter Feds räntehöjning i december 1986 var kursreaktionen surare.

Räntan på amerikanska tioåriga statsobligationer har fallit från 2,27 procent till 2 procent eller med 12 procent. Det är mest hittills efter Feds premiärhöjningar.

Allt beror inte på oro för att Fed skulle vara för tidigt ute och räntehöjningarna strypa den amerikanska ekonomins tillväxt. Rädsla för svagare tillväxt i Kina, valutakrig, skuldkris på nya marknader, oljepriskollaps har också tyngt placerarnas sinnen.

Är det Fed eller placerarna som måste tänka om? Fedchefen Janet Yellen har svårt att göra det trovärdigt. Hon har tidigare uttryckt oro för en övervärderad börs. Det reglerar fallet nu. Lägre långräntor speglar tillväxtoro. Men de stimulerar också ekonomin, något hon heller inte kan tycka illa om.

Ur ett Fed-perspektiv är nyckelfrågan om vi är ett 1994-läge igen. Det är enda gången som börsen inte har lyckats återhämta sig och stiga de 100 första handelsdagarna efter den amerikanska centralbankens första räntehöjning.

Men mycket skiljer. Medan Janet Yellen har bäddat minutiöst så slog den höjningen och dåvarande Fedchefen Alan Greenspans tal om inflation ned som en bomb. Långräntorna rusade den gången från 5,8 procent till 7,1 procent under de 100 handelsdagarna som följde, hittills har de fallit.

Studerar vi när den negativa inställningen till börsen efter den första räntehöjningen har värkt ut har det som längst tagit 69 handelsdagar för amerikanska aktier och 41 handelsdagar för svenska.

Snart är vi där och börsen står inför ett vägval – följa historien eller bryta ny mark.