Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: Viktigast är att SD inte fortsätter att öka

  • TVÅ FRONTER. Två opinionsinstitut har redovisat januarisiffrorna och det viktigaste beskedet hittills är att SD:s ökning tycks ha planat ut. Detta är det centrala projektet för borgerligheten och särskilt moderatledaren Anna Kinberg Batra.

Sifo gick som ett skalv genom socialdemokratin under helgen. 23,2 procent är den sämsta siffra för S som Sifo hittills har uppmätt och även om opinionskrisen var intecknad sedan tidigare är den tung när den står i tidningen.

Problemen är givna och väl avhandlade. En svag partiledning, svag regering, svag politikutveckling och svåra tider bör ge vikande opinionssiffror, något annat vore sensationellt. Socialdemokraterna har sjunkit med 8 procentenheter sedan valet 2014.

Vad S ska göra är däremot långt ifrån givet. Det hederligaste rådet är att inte göra något alls. Opinionssvackor är de uthålliga strategernas bästa tid. Om man inte ger upp då kan krisen bli en god investering, det visade Carl Bildt 1991, Göran Persson 2002 och Lars Leijonborg 2002.

Göran Persson hade det egentligen tuffare då än Stefan Löfven nu. Efter åtta plus ett år med alliansens ekonomiska politik fungerar ekonomin bra i Sverige. Det är först nu i år som S-MP-regeringens politik tar över.

Däremot finns det skäl att tvivla på om den nuvarande s-ledningen och partiordföranden egentligen har någon strategi. Den är i alla fall svår att följa. Det enda hittills fruktbara spåret är de båda säkerhetsministrarnas, inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist. De fungerar i praktiken som vikarierande högerledare i väntan på att ordinarie ska kliva in på scenen och de två åtnjuter stort stöd, trots deras mycket sargade ansvarsområden. Men annars är det svårt att peka på en enda sammanhängande och lyckligt kommunicerad framgång.

Då är utvecklingen för SD och de borgerliga partierna mer dynamisk. Det mest intressanta resultatet i Sifo-mätningen är att ökningen för SD möjligen har hejdats, vilket är ett kvitto på att Moderaternas förnyelse börjar ge resultat.

Sverigedemokraterna har haft en stabil uppgång under många månader men står nu stilla två mätningar i rad. Även Inizio, som också publicerat januarimätningen, visar på stillestånd för SD, men på högre nivåer, 22,2 procent. Inizio använder webpanel vilket sägs minska skamfaktorn för SD och därför ger en mer rättvis bild. Men oavsett om det är Sifos 18,2 eller Inizios nivå som gäller står SD stilla.

För borgerligheten är det helt centralt att inte tappa fler väljare till SD. Valet 2014 var inte en förlust till de rödgröna utan en förlust till SD och den fortsatte efter valdagen. KD, FP och M tolkade detta som ett missnöje med migrationspolitikens avsaknad av volymkontroll och la om politiken. M har gått längst.

I dagsläget finns det inga sakliga skäl för volymkritiska väljare att rösta på SD. En mer klarsynt integrationspolitik hos M och KD och ett tydligare avståndstagande till islamister och Mellanösternsexism borde också bidra till att ta tillbaka väljare.

Ett allt starkare SD riskerar att slå sönder en fungerande och regeringsbärande borgerlighet. Ett nytt 25-procentsparti på högerkanten som vill att Sverige ska gå ur EU, säger nej till Nato, ja till LO:s arbetsmarknadspolitik och som vill dra en tydligare gräns mellan den svenska "nationen" och alla andra "nationer" som bor i Sverige kommer att ha stor negativ inverkan. SD är heller inte mogen sin storlek. Partiet har inte utvecklat sin politik i tillräcklig utsträckning och har ännu inte rekryterat fullt fungerande nyckelpersoner. Nästa generation SD-ledare finns inte på grund av brytningen med SDU.

Jimmie Åkessons projekt står och väger mellan en mer långsiktig socialkonservatism som i bästa fall kan integrera en eldfängd främlingsfientlig opinion och en revolutionär utopism som i sina sämre stunder är direkt farlig. Omgivningen har skäl att tvivla.

Här ligger också moderatledarens vånda. Hon kan ta makten när hon vill om hon vågar att göra som S alltid har gjort med kommunisterna – att med integriteten i behåll regera med stöd av SD och samtidigt ta avstånd från dem. Lita på att SD:s och M:s partiledningar sneglar på varandra.

Men ännu mer sneglar de på SD:s opinionssiffror. Om de står stilla eller sjunker kommer M att våga steget.

Tyck till
Tyck till