Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Analys

Viktor Munkhammar: Riskerna växer i oljefallet

Efter ännu en stormig vecka handlades Brentolja på fredagen åter till över 30 dollar fatet. Det är nästan 75 procent mindre än för 18 månader sedan. För världsekonomin i sin helhet är det positivt, men inte i samma utsträckning som tidigare.

Och det branta fallet skapar också risker.

Olja är en minst sagt central komponent i den globala ekonomin. Utöver den direkta användningen som bränsle är olja en viktig insatsvara i en mängd industrier, inte minst den kemikaliska. Det är över huvud taget svårt att komma på någon ekonomisk aktivitet som är helt oberoende av olja. Förändringar i oljepriset har helt enkelt mycket stor påverkan på världsekonomin.

De senaste årens branta fall, som efter en inbromsning under fjolårets tre första kvartal har accelererat under hösten och vintern, tilldrar sig därför stor uppmärksamhet. Mest dramatisk är påverkan på de oljeproducerande länderna, i synnerhet länder som inte har några andra industrier att tala om. Exempel är Ryssland - om vi räknar in gas, som också har fallit kraftigt i pris – Saudiarabien med flera länder i regionen, Venezuela och Nigeria.

Där ligger oljepriset nu över produktionskostnaden men långt under vad som krävs för att få statsfinanserna att gå ihop. Svaret är nedskärningar, ökad upplåning och försäljning av tillgångar. Exempelvis planerar Saudiarabien att sätta delar av det statliga oljebolaget Saudi Aramco på börsen. Det hade varit helt otänkbart till alldeles nyligen. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's varnade på fredagen också för att flera oljexporterande länder löper risk att få sina betyg sänkta

Också länder med en mer blandad ekonomi, men med stort oljeberoende, drabbas. Exportintäkterna sjunker och minskade investeringar i energisektorn sprider sig till andra delar av ekonomin. I den kategorin återfinns exempelvis Norge, Mexiko och Brasilien. En för många svenskar tydlig illustration på det är att den norska kronan inte har varit så billig sedan 1993.

Föroljeimporterande länder kan oljeprisfallet i stället liknas vid en rejäl skattesänkning. Hushållens köpkraft ökar och företagens kostnader minskar. De negativa effekterna syns mest och får därför mest uppmärksamhet, men det är de positiva som dominerar. Det beror på att konsumenternas efterfrågan brukar öka mer än producenternas minskar när oljepriset sjunker.

De globala tillväxtutsikterna förbättras alltså vid sjunkande oljepris, åtminstone när priset sjunker på grund av ökat utbud snarare än minskad efterfrågan. De senaste årens prisfall kan förklaras av både ökat utbud – skifferolja i USA och öppna kranar inom Opec – och minskad efterfrågan, främst från Kina. Men det är ökat utbud som dominerar.

Hittillshar dock de positiva effekterna varit mindre än vid tidigare oljeprisfall. Exempelvis har de amerikanska hushållen, som märker mer av låga oljepriser än europeiska eftersom bensinskatten i USA är lägre, inte satt sprätt på oljebonusen i samma utsträckning som väntat.

En förklaring kan vara att hushållen i många oljeimporterande länder i finanskrisens och låneboomens kölvatten prioriterar att stärka sina balansräkningar. En annan att den globala produktionen trendmässigt blir mindre energiintensiv, det vill säga att det går åt mindre olja för att producera en given enhet BNP. Det är i grunden mycket bra, men minskar stimulanseffekten av ett lägre oljepris.

Sammantaget blir nettoeffekten på världsekonomin ändå positiv. Internationella valutafonden bedömde förra sommaren att den halvering av priset som då hade skett skulle öka den globala BNP-tillväxten med runt en halv procentenhet 2015-2016.

Menprisraset medförockså risker. Exempelvis har räntorna på amerikanska högriskobligationer dragit iväg, med oro för hårt belånade skifferoljebolag som främsta orsak. Vill det sig illa kan oron sprida sig kreditmarknaden i stort. Risken att något eller några större oljebolag går omkull ökar också. Även här finns risk för snöbollseffekter.

Ett större orosmoln är det geopolitiska. Vad händer i länder som Ryssland och Saudiarabien när staten inte längre kan köpa sig legitimitet med stigande levnadsstandard? Ett vanligt svar är att regimen försöker rikta uppmärksamheten någon annanstans, exempelvis utomlands. Det har vi redan sett exempel på i form av Ukraina, Syrien och Jemen. Risken är att oroshärdarna blir fler och värre, med negativa konsekvenser för världsekonomin.

Huvudscenariot är fortsatt att oljans ras blir ett lyft för den globala ekonomin. Men riskerna ska inte ignoreras.