close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Dokument: Fiaskot som grundade kortsamhället

Publicerad 2016-01-23 19:30

Foto: Colourbox/TT

Ett kostsamt debacle eller en lyckad testlansering? Oavsett hur man ser på det så var Bank of Americas experiment i Fresno i slutet av 50-talet ett avgörande steg mot dagens kortsamhälle.

I dag är det lätt att se bankens test av det första allmänna kreditkortet som ren galenskap. Man postade helt enkelt ut omkring 60.000 kort, färdiga att användas, till invånare i staden Fresno i norra Kalifornien och hoppades på det bästa.

Annons:

Att handla på kredit var i sig inget nytt. På 1800-talet och under första hälften av 1900-talet hade många butiker och restauranger använt stående notor för sina kunder och bokfört deras skulder. Senare tog man det ett steg längre, exempelvis med ett särskilt kontonummer för respektive kund eller med små kreditpolletter som kunderna bar med sig.

Företagens kreditnoteringar var dock en administrativ och bokföringsteknisk mardröm, och även för konsumenterna var det ett ofog att hålla reda på polletter och skulder till höger och vänster.

Efter andra världskriget blomstrade den amerikanska ekonomin, och allt fler ville konsumera allt mer. Men för större inköp fick man glatt boka in ett möte med sin bankman, där det avgjordes om man var kreditvärdig eller inte. Processen var inte optimal för någon av parterna.

Det första stora steget mot dagens kortbaserade ekonomi kom 1951 i form av Diners Club-kortet, uppfunnet av affärsmannen Frank X. McNamara, som kunde användas på flera olika restauranger och hotell i New York. Antalet anslutna etablissemang var dock inte så stort och spridningen blev därför begränsad, men bankerna fick upp ögonen för konceptet.

Sju år senare släppte Bank of America sitt Bankamericard, ett allmänt kreditkort som kunderna kunde använda i anslutna butiker och restauranger, med kredit på upp till 500 dollar. Tanken var att konsumenterna skulle kunna använda ett enda kort överallt, i stället för ett för respektive butik.

Man var dessutom betydligt mer frikostiga vad gällde återbetalningstiden. Diners Club-notan skulle betalas inom 60 dagar, men för Bankamericard kunde man betala skulden när man själv ville. Termen ”löpande kredit” myntades.

Nu var man tvungna att övertyga såväl handlare som konsumenter om att börja använda det nya kortet. Fresno valdes ut som teststad då den rikstäckande mediabevakningen väntades bli minimal vid ett praktfiasko.

Men bara ett par månader efter att de tiotusentals korten skickats ut fick Bank of America nys om att en konkurrent var i färd med en liknande kampanj. Som konsekvens växlade man upp, och ett antal månader senare hade över en miljon kort skickats ut över hela Kalifornien. När korten nått storstäderna blev problemen omfattande.

Korten stals ur brevlådor och bedrägerier genomfördes på löpande band. Dessutom ställdes banken inför ett oväntat problem: en av fyra lät helt enkelt bli att betala tillbaka. Den betalningsvillighet som kunderna visat när de beviljats lån av sin personlige bankman visade sig vara som bortblåst när det plötsligt handlade om kredit som bara damp ned i brevlådan utan att man bett om den.

Efter ett år började man vidta åtgärder för att möta problematiken. Banken skapade en avdelning för att driva in skulder, en annan för att motarbeta bedrägerier, och man började dra in korten från användare som inte betalade räkningen.

Det första årets experiment kostade Bank of America över 20 miljoner dollar, vilket i dagens värde motsvarar 200 miljoner dollar, cirka 1,7 miljarder kronor. Först 1961 började kortverksamheten gå med vinst.

I början av 70-talet släppte man kortansvaret till ett oberoende bolag som skapades av de olika utgivarbankerna. Den internationella hanteringen togs över av ett nygrundat medlemsbolag, varpå kortet bytte namn till Visa 1976. Ett par år därpå valde en grupp konkurrerande banker att döpa om sitt gemensamma kort från Master Charge till Mastercard.

Kostnaderna till trots så ser Bank of America givetvis sitt Fresno-projekt som en ”enorm framgång”. Vare sig man delar den uppfattningen eller inte så kan det konstateras att kortsamhället har inneburit en smidigare vardag för många, stora skulder för somliga, och enorma vinster för världens banker.

Källor: Bank of America, 99percentinvisible.org, Visa, Mastercard

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Etiketter i denna artikel

Annons:
Annons:
”Prenumerera”
Vinnare och förlorare
11:18 % Senaste
Elekta B 1,24 65,45
Hufvudstaden C 0,00 205,20
Nobia -16,76 75,00
SEB A -8,63 72,00
Millicom International Cellular SDB -8,46 464,10
Ratos AB pref -0,11 1 883,00
Världsindex
Nikkei 225 2,39% 15 309,21
Hang Seng Index -0,16% 20 227,30
FTSE 100 Index -0,95% 6 080,31
Dax 30 -0,82% 9 478,94
CAC 40 -0,92% 4 068,87
Dow Jones Industrial Average -3,39% 17 400,75
NASDAQ Composite -4,12% 4 707,98
Mest analyserade bolag
Köp Neutr Sälj
Nordea 13 22 3
Ericsson 9 21 5
Telia Company 7 8 3
Nokia 9 4 0
Handelsbanken 0 5 7
Atlas Copco 6 2 2
Lucara Diamond Corp 7 3 0
SAS 1 7 1
Evolution Gaming ... 8 0 0
Xvivo Perfusion 0 6 0
Concentric 5 0 0
Tele2 3 2 0
Assa Abloy 1 3 0
Unibet 2 2 0
Tieto 2 2 0
Medivir 0 4 0
NetEnt 1 3 0
Hansa Medical 0 3 0
Addtech 3 0 0
ShaMaran Petroleu... 1 2 0
Telegram
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt april 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
SMF
13,89
NOBI
-16,76
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)