Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

IMF: Flyktingar lyfter BNP

  • Foto: Johan Nilsson/TT

På kort sikt lyfts BNP något av den ökade flyktinginvandringen till Europa. Effekten på medellång och lång sikt avgörs av hur väl flyktingarna integreras på arbetsmarknaden. Internationella erfarenheter visar att migranter har lägre sysselsättningsgrad än infödda, men att skillnaderna minskar på sikt. Det finns också en rad åtgärder att vidta för att underlätta och snabba på integrationen.
Det skriver IMF i en rapport om det ökade antalet flyktingar till Europa.

Enligt IMF är den kortsiktiga effekten en liten ökning av BNP, till följd av ökad befolkning och högre offentliga utgifter. Eftersom Sverige är ett av de länder som tar emot flest flyktingar är BNP-effekten här också större än på de flesta andra håll. IMF beräknar att BNP 2017 är 0,4 procent högre än den annars skulle ha varit. BNP per capita kommer dock minska i Europa som helhet eftersom flyktingarna inte kommer att lyckas lika bra på arbetsmarknaden.

Hur BNP, statsskuld och arbetslöshet påverkas på längre sikt avgörs också just av hur snabbt integrationen på arbetsmarknaden går.

"En snabb arbetsmarknadsintegration kan frigöra de potentiella ekonomiska fördelarna med flyktinginflödet", skriver IMF.

IMF skriver vidare att en lyckad arbetsmarknadsintegration dessutom kan hjälpa till att motverka de negativa effekterna av en åldrande befolkningen genom att öka arbetskraftsutbudet, men effekten är liten och löser inte problemen.

De konstaterar att historien talar för att integrationen går långsamt. Invandrare har lägre sysselsättningsgrad och lön än infödda, även om skillnaderna minskar över tid. Just flyktiginvandrare lyckas dessutom betydligt sämre på arbetsmarknaden, särskilt på kort sikt.

Personer från de länder som flyktingarna nu främst kommer ifrån - bland annat Afghanistan, Iran, Irak och Syrien - har dessutom i genomsnitt lägre utbildning än den infödda befolkningen och andra immigranter. Det är dock möjligt att den senaste vågen av flyktingar är bättre utbildade än tidigare asylsökande från samma länder.

IMF skriver att integrationen kan underlättas av rätt politik, som att tillåta asylsökande att arbeta liksom aktiv arbetsmarknadspolitik. Tillfälliga lönesubventioner till privata arbetsgivare har ofta visat sig effektivt för att öka invandrares sysselsättning, alternativt kan tillfälliga undantag för minimilöner eller ingångslöner övervägas. Dessutom måste man undvika "välfärdsfällor" som kan skapas av samspel mellan olika sociala förmåner och skattesystemet.

Att förbättra bostadsmarknaden så att invandrare kan flytta dit jobben finns kan också underlätta integrationen. Bristen på ett överkomligt boende har visat sig hämma den geografiska rörligheten. Enligt IMF blir utmaningarna för bostadspolitiken särskilt stora i länder där bostäder redan är mycket dyra, som i Sverige.

Även utbildningssystemet har en viktig roll att spela liksom att göra det enklare att starta eget.

Vad gäller negativa effekter av den ökade invandringen för inhemska arbetare, i form av högre arbetslöshet och lägre lön, talar tidigare erfarenhet för att de är begränsade och tillfälliga.