Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Marknadsnyheter

Räntor och valutor: Kronan stärktes

En initial ränteuppgång på tisdagen försvann i takt med att en återhämtning i oljepriserna kom av sig. Även börsuppgångarna gröptes ur. Kronan tog initialt visst stöd av utvärderingen av Riksbanken.

Tyska räntor var i princip oförändrade vid stängning medan övriga Europa visade en blandad bild med relativt små nettoförändringar.

Inflationstakten (HIKP) i euroområdet steg till 0,2 procent i december från 0,1 procent i november. Väntat var en inflation på just 0,2 procent, i linje med snabbestimatet.

Kärninflationen var oförändrad på 0,9 procent, jämfört med i november, även det i linje med snabbestimatet.

ECB har rådsmöte på torsdagen och väntas då lämna den penningpolitiska hållningen oförändrad. ECB-chefen kan hålla dörren öppen för mer åtgärder men har samtidigt att hantera ett splittrat ECB-råd vad gäller synen på behovet av stimulanser.

IMF reviderade åter ned sina tillväxtutsikter, denna gång med 0,2 procentenheter för såväl 2016 som 2017 till en global BNP-tillväxt om 3,4 respektive 3,6 procent.

"I utvecklade ekonomier väntas en blygsam och ojämn återhämtning fortsätta, med gradvis ytterligare minskning av produktionsgapen. Bilden för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier är blandad, men i många fall utmanande", skrev IMF.

Enligt IMF väntas inbromsningen och rebalanseringen av Kinas ekonomi, lägre råvarupriser och spänningar i vissa större ekonomier fortsätta tynga tillväxtutsikterna under 2016-2017.

Chefekonom Maurice Obstfeld sa att Kina bör vara mer transparent i sin politik, ECB bör svara på det växande deflationstrycket och Bank of England avvakta med en räntehöjning tills tecken finns på en stramare arbetsmarknad.

Kina-data kom in under prognos. Kinas BNP ökade med 6,8 procent i årstakt fjärde kvartalet, mindre än väntade 6,9 procent. För helåret 2015 var tillväxten den svagaste på 25 år, 6,9 procent. Industriproduktion och detaljhandel visade också en nedväxling i december.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 117,70 mot yenen, men tappat marginellt till 1,089 mot euron. Pundet tappade till 1,423 mot dollarn efter kommentarer från Bank of Englands chef Mark Carney. Han sa bland annat att svag global ekonomi, lägre brittisk tillväxt och låg inflation under en längre tid än tidigare beräknat talar emot en räntehöjning tills vidare.

USA-räntorna steg något efter måndagens helgledighet, med den tioåriga statsobligationen 1 punkt upp på 2,05 procent.

Svenska räntor steg 1-3 punkter medan kronan stärktes 4 öre till 8,54 mot dollarn och 4 öre till 9,30 mot euron. Marknaden tolkade i viss mån slutsatserna i utvärderingen av Riksbanken som öppning mot en mindre expansiv policy framöver.

I utvärderingen, gjord av förre BOE-chefen Mervyn King och professor Marvin Goodfriend, föreslogs bland annat att riksdagen, på finansministerns rekommendation, ska definiera inflationsmålet. Riksbanken bör gå över från KPI till KPIF som målvariabel och ges möjligheten till ökad flexibilitet.

Bland en rad andra förslag fanns även att Riksbankens mandat ska inkludera en roll att upprätthålla finansiell stabilitet, och att ansvaret för valutapolitiken tydliggöras.

Mervyn King sa vid en pressträff att Riksbanken inte mekaniskt ska försöka föra tillbaka inflationen till målet på två års sikt, utan kunna välja att ta längre tid, om skälen tydligt förklaras. Han ville inte ge några råd om valutainterventioner, men påpekade att man inte ska underskatta utmaningarna, vilket bland annat exemplet Schweiz visar på.

Anna Breman på Swedbank skrev i en kommentar att det inte är sannolikt att rapportens svar kommer att genomföras rakt av, men Riksbanken kan komma att ges mer flexibilitet i att uppnå prisstabilitet. På kort sikt är det direktionsledamöternas reaktion på utredningen som är mest relevant för effekten på penningpolitiken.

Torbjörn Isaksson på Nordea skrev att King/Goodfriend sammantaget argumenterar för en mer flexibel penningpolitik och att utvärderingen kan vara ett steg mot en förändring av ramverket senare i år.

"Givet den starka svenska ekonomin och den förhöjda kredittillväxten så kan utvärderingens slutsatser peka mot en mindre expansiv penningpolitik och ge argument för Riksbanken att inte trycka hårdare på gasen", skrev Nordea.

Budskapet kan påverka direktionen redan i närtid, vilket är en risk mot Nordeas antagande om en räntesänkning i februari. Skälet till att de håller fast vid prognosen är att direktionen var nära att sänka i december, att inflationen var lägre än väntat och att ECB väntas ge ett duvaktigt budskap.

En räntehöjning är fortsatt avlägsen, men Riksbanken väntas behålla sitt program för obligationsköp som tidigare planerat.

"Men förändringar i ramverket kan vara viktigt i ett längre perspektiv och kan leda till en stramare penningpolitik längre fram", skrev Nordea.

Även SEB såg granskningen som ett viktigt inlägg i den penningpolitiska diskussionen i år.

"Det stödjer vår syn om att direktionen gradvis kommer att skifta fokus från låg spotinflation till den nuvarande höga svenska tillväxten. Rapporten kommer även ge stöd till såväl intern som extern kritik mot att använda interventioner på valutamarknaden som ett penningpolitiskt verktyg", skrev SEB.

Tyck till
Tyck till