Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Bokslutsdags i dyster omvärld

Efter den sämsta årsinledningen på börsen i mannaminne är det dags för de noterade bolagen att ge sin bild av sakernas tillstånd.
Räkna med försiktiga utblickar, svallvågor från valuta- och råvarufall samt delikata utdelningsbeslut.

Kursraset i Stockholm på över 3 procent redan första handelsdagen på året satte tonen. Med Kina som katalysator noterades den sämsta premiärveckan någonsin på många börser. Den traditionellt optimistiska januaribörsen känns fortfarande avlägsen och istället är det konjunkturoro, oljefrossa och rädsla för spruckna bubblor som dominerar nyhetsflödet på finansmarknaderna.

Men de kommande veckorna får makro stå tillbaka för mikro när börsjättarna ska rapportera sina bokslut. Det innebär även nya utdelningsförslag och flera delikata beslut väntar, exempelvis i Telia Sonera, Sandvik och Swedbank.

Och när det gäller den operativa utvecklingen under det senaste kvartalet finns en handfull teman som garanterat kommer att prägla rapporterna:

Valutaeffekterna:Jämfört med fjärde kvartalet 2014 ligger eurosnittet mot kronan nästan oförändrat medan dollarns snittkurs är 15 procent högre. Står sig nuvarande nivåer innebär det för många exportbolag att de redovisar det sista kvartalet med riktigt skön draghjälp från dollarn. Ju mer hemmastadd produktion och utländsk försäljning desto bättre vilket innebär att bolag som massatillverkaren Rottneros jublar, men även verkstadsjättar som Sandvik har stora vinster att hämta.

Några som inte jublar är de som köper in varor som prissätts i dollar. Klädbolagen är ett typexempel. Det tar något kvartal innan effekterna från deras dyrare inköp matchas med intäkterna i resultaträkningen och nu slår det senaste årets dollarförstärkning med full kraft.

H&M kommer fortsätta att peka på dollareffekten när det adresserar sina bruttomarginaler och bolag med stor verksamhet i Norge – som Clas Ohlson och Ratos – kommer även att våndas över växelkursen mellan svenska och norska kronor. Efter att ha fallit under den svenska kronans nivå i höstas har den norska valutan parkerat ett par öre under 1 och snittet under fjärde kvartalet är 8 procents försvagning.

Råvarukollapsen:Olja, koppar, järnmalm och zink. I princip alla råvaror med koppling till Kina eller industriefterfrågan har inlett 2016 med ett brant prisfall. Mest uppseendeväckande är oljans genomklappning. Så sent som i december bröts barriären 40 dollar per fat men kombinationen av Opec-länder som pumpar för fullt, Irans återkomst på utbudssidan och motståndskraftiga amerikanska producenter har tagit oljan till 30-dollarsnivån.

Flygbolagen tackar och tar emot och visst blir det en injektion för den disponibla inkomsten hos bilburna konsumenter men bland de stora börsbolagen är listan med direkta och indirekta förlorare lång.

Oljebolagen vars vinster och tillgångsvärden kan ifrågasättas hamnar i skottgluggen förstås men också investeringsberoende bolag som Sandvik, Atlas Copco, Alfa Laval och Trelleborg. Globala jättar inom både gruv- och oljesektorn har aviserat stora neddragningar av sina investeringsbudgetar och det lägger sten på börda för en redan tuff situation när det gäller priser och efterfrågan på industriutrustning.

Kina:Sommarens börsras i Kina mynnade inte ut i någon regelrätt frossa när höstens rapporter väl släpptes. Tufft men ändå en viss bottenkänning noterades från en del bolag och på finansmarknaden släppte man tillfälligt punktmarkeringen på Kina. Fram till nyår då det var dags igen för nya börsras. Och trots sin status som något av en kasinobörs har det satt stora avtryck i det globala riskhumöret. Nu är det inte längre oron för hur mycket försäljningen faller i Kina för enskilda bolag som är störst utan istället oron för att den försvagade valutan, råvarukollapsen och Kinas allt större tyngd i den globala ekonomin ska bli faktorn som drar med sig världskonjunkturen ned just när USA påbörjat räntenormaliseringen.

I skuggan av Kina har samtidigt problemen i två andra stora tillväxtmarknader fortsatt. Både Ryssland och Brasilien drabbas hårt av råvaruprisfallen och utländska bolag verksamma i länderna, som Electrolux och Volvo, tampas med rekordsvaga valutor och myndigheter och bolag som drar åt svångremmen.

Utsikterna:Givet de stökiga förutsättningarna som vi har gått igenom ovan är det svårt att se annat än att börschefer som inte bara opererar i Sverige kommer att måla upp en försiktig bild av den närmaste framtiden. Läxan från ett alltför lättvindigt avfärdande av spridningseffekter från oljeprisfallet förra vintern är lärd hos industribolagen. Och baksidan av dollarmyntet är att kunderna i USA har fått det besvärligare.

Ljuspunkten de senaste två rapportperioderna har varit Europa som är en nettovinnare på oljepriset och som med expansiva centralbanker som stöd har kunnat balansera de svaga tillväxtmarknaderna hos många storbolag. Nu är det inte längre ett hopp utan snarast ett krav att Europa står pall om vinstprognoserna ska stå sig.

Totalt för de svenska storbolagen i OMXS30 handlar det om en vinstökning på närmare 10 procent under 2016 om analytikernas snittprognoser ska infrias. Utan valutahjälp, men med tydliga svårigheter för många bolag att växa organiskt och höja priserna blir det en utmaning.

Nedan går vi igenom tio storbolag som kan sätta tonen för hela börshumöret eller där det finns förutsättningar för stora kast i den egna aktien när rapporten släpps.

 

1. Atlas Copco tar ledartröjan
Som ovanligt tidiga i rapportordningen och med en exponering som enligt egen utsago kan definieras som "vi finns överallt" får Atlas Copco den här gången ta på sig rollen som riktkarl för verkstan på börsen.Och att döma av vd:n Ronnie Letens utblick när Di intervjuade honom i december är det sannolikt en fortsatt trög efterfrågeperiod som väntar för industrin. En utmanande miljö för investeringsvaror, svaga tillväxtmarknader och en värld som ser ut att behöva ta ett andetag löd några av hans omdömen.I synnerhet är det den sedan länge svaga efterfrågan på ny utrustning till gruvindustrin som hämmar tillväxten men de senaste 18 månadernas dramatiska oljeprisfall sätter också tydliga spår inom kompressorområdet.I slutet av förra kvartalet fick Atlas ta emot två stora orderannulleringar på gruvsidan vilket bidrog till att orderingången som helhet blev en stor besvikelse. Bidragande var också att operatörerna på oljefälten i Texas har kunnat använda reservdelar från oljeriggar som ställts av istället för att köpa nytt. Såväl oljepriset som kurvan över antalet riggar i produktion har fortsatt ned under kvartalet, liksom gruvjättarnas investeringsbudgetar och makrostatistiken från Kina, vilket bör betyda att ordertelefonerna varit relativt tysta hos Atlas även det här kvartalet. En nyckelfråga när det gäller fjärde kvartalets intäkter är hur eftermarknaden har stått emot. Med en frenetisk fokusering på service och förbrukningsartiklar har Atlas med framgång kompenserat för en svagare nyförsäljning men varningar från analytikerhåll om att även eftermarknaden kommer att vika i år har blivit vanligare. Hur motståndskraftig eftermarknaden har varit blir även intressant materia inför konkurrenten Sandviks rapport, där ordförande Johan Molin och vd:n Björn Rosengren också brottas med en stor strukturöversyn.I fokus hamnar också utvecklingen inom nischen Vakuum. Köpet av Edwards 2014 följdes i november upp av Laybold Vacuum och grunden är lagd för att växa långsiktigt, men i närtid dominerar oro för svag efterfrågan från både halvledarkunder och traditionella industribolag. Svag efterfrågan till trots lyckades Atlas överraska positivt i lönsamhetsväg senast. Kan den mixen gå i repris?
MARTIN BLOMGREN 

 

2. Nordea. Hur snål blir banken?
Mycket står på spel när Nordeas färske vd Casper von Koskull premiärdansar in på rapportscenen nästa onsdag som börsens första och största bankelefant. Senast buade placerarna ut Nordea och kollegan SEB, gäspade åt Swedbanks siffror och gav Handelsbanksaktien en historisk käftsmäll. Sedan dess har placerarnas sinnen tyngts mer av de onda krafterna – vikande vinst- och lönsamhetstrend, högre och ovissa kapitalkrav – än de upprymts av låga p/e-tal, hög direktavkastning och lägre risk när bankerna hamstrar kapital och tävlar om att vara mest ansvarsfull. Alla bankaktier har sänkts mer än börsen. Men det är långt ifrån kris. Bara under fjolårets tre sista månader tros de fyra ha dragit in 27 miljarder kronor före skatt, ungefär som i fjol. På Casper von Koskulls axlar vilar ensamt att leverera 12 miljarder kronor av dem. En större utmaning är de uppskruvade förväntningarna på stigande vinster 2016 trots motvind på flera fronter. Inlåningsaffären lär få fortsätta dras med kostsam minusränta, samtidigt som bolånemarginalerna redan är på rekordnivåer och chanserna att lönsamt öka utlåningsvolymerna är små. Och så länge börsen är trist och oberäknelig och få företagsaffärer genomförs kommer det att tära på provisionerna.Mot det står bankernas spar- och digitaliseringsgrepp. Hittills har de hållit världsklass, men hur mycket mer dödkött finns det eller börjar spartröttheten infann sig? Kreditkvalitén är god. Men en punktering av den uppblåsta fastighetsmarknaden skulle snabbt kunna ändra på det.En höjdpunkt är om Nordeas nya vd har några riktningsförändringar på gång. Men cloun är styrelsernas utdelningsförslag. Hög direktavkastning är mångas skäl att äga bankaktier. De senaste åren har investerarna överraskats positivt av hur snabbt vinsterna stigit, hur mycket kapital som frigjorts, hur aggressiv utdelningspolitiken blivit och därför också hur snabbt utdelningarna klättrat. Har pendeln svängt tillbaka? Swedbank väntas bli första bank att sänka utdelningen sedan finanskrisen. Och Nordea har retirerat från målen om att växa utdelningen med 10 procent per år och att höja utdelningsandel till 75 procent av vinsten. 
MIKAEL VILENIUS 

 

3. Telia. Många frågor väntar svar
Det har varit en mycket nyhetsintensiv höst för Telia Sonera och många frågor väntar på svar i bokslutet. Huvudfokus ligger naturligtvis på avvecklingen av bolagets verksamhet i Eurasien efter förra veckans 5-miljardersnedskrivning i Uzbekistan. När det gäller aktiekursutvecklingen avgörs den däremot i högre grad av hur Telia Soneras verksamheter i Norden och Baltikum utvecklas. De senaste rapporterna har bolaget lyckats förbättra vinsten på den svenska hemmamarknaden. En annan nyckelfaktor är beskedet om vårens aktieutdelning. Telia Sonera har redan utlovat minst 3 kronor och något annat än den nivån vore en stor överraskning. Men frågor kring den långsiktiga utdelningspolitiken kommer också att ställas efter uttåget ur äventyret i Eurasien. Intresset är också stort kring hur Telia Sonera ska tackla den tuffa danska marknaden efter bakslaget för samgåendet med Telenor. Det tvingade nyligen Telia Sonera att skriva ned Danmarkstillgångarna med 2 miljarder kronor.
ULF PETERSSON 

 

4. Volvo. Lundstedts första show
Vid helårsrapporten gör Scaniasonen Martin Lundstedt sitt första stora framträdande som vd för Volvo. Även fast fordonsjätten har dragits med i börsfallet ska det inte uteslutas att aktiemarknaden har höga förväntningar kortsiktigt. De negativa konjunktursignalerna från USA är klart oroande och skulle kunna bli det stora temat vid rapporten, dessutom fortsätter marknadssentimentet i Kina och Brasilien att vara ytterst svagt. Å andra sidan kan en fortsatt stark lastbilsmarknad i Europa kompensera.Frågan är om Martin Lundstedt redan nu är redo att mer konkret presentera sina strategier för hur han ska göra Volvo mer lönsamt. Det skulle självfallet mottas positivt.Resultatet har förbättrats kraftigt under 2015 jämfört med 2014 men trots det finns en betydande osäkerhet på marknaden kring om Volvo höjer utdelningen från de senaste årens 3 kronor per aktie. I samband med förra rapporten indikerade finansdirektören Jan Gurander att det inte blir någon höjning.”Jag tror att det finns ett väldigt stort behov av att stärka balansräkningen, om man till exempel tittar på kreditbetygen”, sa han till Di.
ANDERS HÄGERSTRAND 

 

5. Svarar H&M rätt på sina tre frågor?
Med det brutna räkenskapsårets liksom decembers omsättning redan känd så återstår tre frågor. Ett, hur många nya butiker tror sig H&M kunna addera till de snart 4000 det redan har? Siktet har i de fem senaste boksluten varit 11-12 procent fler. Snittet motsvarar 450 nya butiker. Mindre än det efter senaste uppvisningen vore en besvikelse. Två, ser H&M samma sak som analytikerna: Att 2016 blir året då marginalpressen från valuta, högre inköpskostnader i Asien, satsningar på e-handel, nya koncept och breddare sortiment avtar? Tre, höjer H&M utdelningen med 25 öre till tian jämnt?
MIKAEL VILENIUS 

 

6. Electrolux – nya tag i USA
Någon utförlig programförklaring från Jonas Samuelson, som tar över som vd efter Keith McLoughlin den 1 februari, lär inte komma redan i bokslutet. Men kanske mer vägledning kring vägen framåt i USA efter den kraschade GE-affären och definitivt en uppdatering av problemen i spisfabriken i Memphis.En bekräftelse eller putsning av de utsikter för 2016 som släpptes i höstas kan också bli aktuellt. Det handlar om en förväntan på 2-3 procents ökad efterfrågan på vitvaror i Västeuropa och 2-4 procent i Nordamerika medan länder som Brasilien, Ryssland och Ukraina bjuder på stor osäkerhet. 
MARTIN BLOMGREN 

 

7. Ericsson
Efter förra rapportblundern, partnerskap med Cisco, kapitalmarknadsdag, uppköpsuppgifter (Cisco igen), patentförsoning med Apple, elektronikmässa i Las Vegas och storfräsarmöte i Davos är vd:n Hans Vestberg tillbaka rapportsadeln igen. Vid fem av de senaste sju har börsen sparkat bakut. Hur oländig är terrängen för telekombolaget när Kinas investeringscykel i 4g passerat zenit, USA-jättarna pausar i väntan på ny rekorddyr spektrumauktion och valutarasen sänker tillväxtländernas köpkraft? I väntan på bättre tider, att spargreppen på 9-miljarder ska öka resultatet, målområdena växa till sig och Ericsson visa sitt nya jag krävs att Hans Vestberg håller förväntningsgrytan kokande. En repris av fjolårets utdelningshöjning med 40 öre är en bra start.
MIKAEL VILENIUS 

 

8. Fingerprint – fågel eller fisk?
Dag efter dag tronar Fingerprint på pallplats när de mest omsatta aktierna i Stockholm utses. Högt brukar den också ligga på antingen vinnar- eller förlorarlistan och sannolikheten är hög att den gör det även på rapportdagen.Siffrorna för fjärde kvartalet är inte oviktiga, men eftersom en prognos för 2016 redan är lämnad blir eventuella förändringar av den viktigare. Vad bolaget har sagt är att intäkterna spås bli 6,5-8,5 miljarder kronor samt att rörelsemarginalen ska vara högre än andra halvåret av 2015. Önskvärt är även mer information runt framtidsområdena smarta kort och fingeravtrycksläsare till bilindustrin.
MARTIN BLOMGREN 

 

9. Boliden
Det viktigaste för Bolidens aktie när helårsrapporten presenteras är att affärsområdet Smältverk inte bjuder på några negativa överraskningar. Under det tredje kvartalet hade smältverken en ytterst stark produktion och att det har fortsatt är extra viktigt när affärsområdet Gruvors resultat tyngs allt mer av de sensationellt svaga basmetallpriserna.Boliden har de senaste åren hållit sig till utdelningspolicyn om att dela ut en tredjedel av nettovinsten. Det finns inte några indikationer på att det ändras och det innebär en kraftig höjning av utdelningen.
ANDERS HÄGERSTRAND 

 

10. SKF – en ny kalldusch?
De två senaste SKF-rapporterna har varit riktiga kallduschar med svag efterfrågan och brant fall för aktien. Inte minst oroade den organiska tillväxten i höstas när den låg närmare minus 5 procent som helhet och 11 procent ned i Nordamerika. Efter det har ett marginalmål på 8 procent för Automotivedivisionen och ett ökat fokus på koncernens kassaflöde presenterats på en kapitalmarknadsdag.Långsiktigt bra ambitioner, men en fortsatt pressad aktie visar att oron för svag efterfrågan och nya resultatbesvikelser väger tyngre inför bokslutet. 
MARTIN BLOMGREN 

Tyck till
Tyck till