Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Svenskarna drar ner på rekordsparandet

  • Svenskarna lättar på plånboken igen. Foto: Pontus Lundahl/TT

Svenskarnas sparande rör sig ner från rekordnivåer när hushållen ser dystrare på den egna ekonomin. Dyra bostäder, slopat pensionsavdrag och låga sparräntor drar också ner sparandet.

Sverige tillhör världstoppen när det gäller privat sparande. Ändå syns tidiga tecken på att svenskarnas spariver mattas av. Enligt den senaste sparrapporten från det statliga bolåneinstitutet SBAB har andelen som sparar fallit något från tidigare rekordnivåer och hushållens syn på sin egen ekonomi blivit något dystrare än tidigare.

”De senaste månaderna har vi till och med sett att andelen hushåll som sparar (eller amorterar) har minskat något samtidigt som andelen som skuldsätter sig eller tar av sparpengarna har ökat lite”, skriver SBAB.

Det kommer efter att hushållens syn på hur fördelaktigt sparandet är rasade rejält under våren 2015. Sedan dess har det rekylerat något men det är fortfarande en knapp majoritet som anser att det är fördelaktigt att spara.

Chefsekonomen Tor Borg säger att man ska se det som en tidig tendens men att det finns flera tänkbara förklaringar till inbromsningen. Slopningen av pensionsavdraget vid årsskiftet gör det privata pensionssparandet kan till exempel ha en viss effekt. De låga sparräntorna gör också att hushållen ser sparandet som mindre fördelaktigt.

I december förra året angav dessutom var tionde svensk att de fått sämre ekonomi det senaste året. En av fyra ansåg istället att de fått det bättre. Svaren ser likadana ut när det gäller hur hushållen tror att den egna ekonomin kommer att utvecklas under det närmaste året.

”Jag tror att hushållens syn på sin egen ekonomi är det viktigaste men det är klart att den allmänna synen på sparandet påverkas av räntenivå och av hur börsen utvecklas”, säger Tor Borg.

Den stadiga prisökningen på bostadsmarknaden kan också ha effekt. Svenskar som sitter på dyra bostäder kan känna ett mindre behov av att spara på annat sätt.

”Jag kan ju tycka att om vi tänker på hur mycket bostadspriserna har ökat, att börsen har gått upp väldigt mycket om man tittar några år bakåt och att räntorna är så låga så borde egentligen konsumtionen ha ökat ännu starkare än den har gjort”, säger Tor Borg.

”Kanske börjar de effekterna slå igenom framöver och att man drar ner lite på sparandet och ökar konsumtionen framöver.”

Pengarna som tidigare hade lagts på sparkontot ser ut att gå till större inköp, som till exempel bostads- eller bilköp. Förändringarna är fortfarande små men syns tydligare på vissa håll.

”En sektor där det redan syns väldigt är ju bilhandeln. Det säljs ju väldigt mycket bilar”, säger Torg Borg.

Vilken bank ger bäst sparränta? Jämför sparkonton här! (extern tjänst)