Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Dokument: Kriget som tog slut på 100 timmar

  • General Norman Schwarzkopf blev amerikansk hjälte under gulfkriget. Foto: AP

Kuwaitkriget i början av 1990-talet var ett av historiens mest effektiva, över efter fem veckor av flygattacker och 100 timmar av markstrider. Det var också startskottet på USA:s engagemang i Mellanöstern.

Det har kallats ett av historiens mest effektiva krig. När en USA-ledd koalition, stödd av FN:s säkerhetsråd, går in med marktrupper i Kuwait i januari 1991 för att mota tillbaka Iraks invasionsstyrkor tar det bara 100 timmar innan eldupphör utlyses.

I början på 1990-talet är USA:s utrikespolitik fokuserad på det döende Sovjetunionen. Mindre än ett år har gått sedan Berlinmurens fall och amerikanerna har fullt upp med sluttampen i det kalla kriget. Mellanöstern står långt ner på dagordningen.

Iraks ekonomi är i spillror efter det kostsamma kriget mot Iran på 1980-talet. Landet har stora skulder till Kuwait och Saudiarabien, som obönhörligt säger nej till eftergifter. Att Irak aldrig accepterat Kuwaits gränser, som drogs av Storbritannien på 1920-talet, strör salt i såren. Det hjälper knappast att Kuwait, precis som andra länder, överskrider de produktionskvoter som landet tilldelats inom oljekartellen Opec och därmed sänker Iraks egna oljeintäkter.

Bruce Riedel vid Brookings Institution, som då arbetar vid den amerikanska säkerhetstjänsten CIA, liknar krisen vid en sommarstorm när han beskriver sina erfarenheter i Irak i början på 1990-talet.

”Det här var en kris som bokstavligt talat utvecklades den 17 juli när Saddam Hussein meddelade att han skulle lära Kuwait och Förenade Arabemiraten en läxa om de inte skar ner oljeproduktionen till sina Opec-kvoter”, sa han under ett seminarium sommaren 2015.

I början av augusti samlar Irak sina styrkor vid gränsen till Kuwait. USA:s president Bush frågar sin CIA-chef Judge Webster när Irak kan vara redo att invadera. ”Nu, herr president”, blir det korta svaret.

Den andra augusti inleder Irak bombningarna av Kuwaits huvudstad. Strax därpå följer 100.000 marktrupper.

Med kontroll över Kuwait utgör Irak plötsligt ett reellt hot mot Saudiarabien. Kung Fahd vädjar om amerikanskt stöd. I sinom tid ska en halv miljon amerikanska trupper befinna sig i kungadömet för att skydda mot Iraks missiler och en eventuell invasion.

USA är övertygade om att Iraks diktator Saddam Hussein kommer att falla. Själv tycks han tvivla på att amerikanerna överhuvudtaget kommer att gå in i konflikten.

”Ditt är ett samhälle som inte kan acceptera 10.000 döda i ett slag”, säger han till USA:s ambassadäör April Glaspie i slutet av juli.

Under hösten klubbar FN:s säkerhetsråd en rad resolutioner där Iraks invasion fördöms. I november ställs ett ultimatum – har militären inte lämnat Kuwait den 15 januari ger FN klartecken för militära medel. En koalition på ett 40-tal länder samlas runt USA.

Den 17 januari 1991 inleds en fem veckor lång bombkampanj. När marktrupperna väl går in i Kuwait tar det bara 100 timmar innan Irak har pressats tillbaka och president Bush utlyser eldupphör. 20.000 irakiska soldater har stupat och närmare 4.000 stridsvagnar förstörts. Koalitionen förlorar 300 soldater och 4 stridsvagnar.

Kuwaitkriget blir en vattendelare i amerikansk utrikespolitik. Det snabba och framgångsrika kriget, där så kallade ”smarta bomber” och precisionsmissiler för första gången används i stor skala, ses som början på en nya era i krigshistorien.

”Det skapade helt felaktiga föreställningar. Det väckte en dröm om att framtidens krig skulle bli eleganta, kliniska krig utan stor blodspillan”, säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, till TT.

Inom USA:s säkerhetstjänst tror de flesta fortfarande på en militärledd statskupp mot Saddam Hussein. Men den irakiska militären är decimerad och diktatorn blir kvar vid makten tills USA går in i Irak igen 2003.

Under åren som följer knyter USA och Saudiarabien allt närmare kontakter men den amerikanska militära närvaron i landet, hem åt två av den muslimska världens heligaste platser, sticker i ögonen på landets religiösa extremister. En av dem är Usama bin Ladin, terroristledaren som 10 år senare ger klartecken för terrorattacken mot World Trade Center-tornen i New York och blir startskottet för en ny era i amerikansk utrikespolitik.

Källor: New York Times, Brookings Institution, BBC, London School of Economics, Council on Foreign Relations, TT.

Tyck till
Tyck till