Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Regeringens nya skatter slår mot våra medlemmar

  • TCO-BAS. Eva Nordmark är kritisk till att brytpunkten för statlig skatt inte räknas upp. 58 000 fler får därmed hög marginalskatt. Foto: Anders Wiklund

Att fler får betala statlig skatt styr kanske inte unga människors yrkesval. Däremot påverkar den höga marginalskatten viljan att kompetensutvecklas under yrkeslivets gång, hävdar Eva Nordmark, TCO.

Skatter behövs. Den gemensamma välfärden, liksom investeringar i utbildning, forskning och infrastruktur, kostar pengar. Skattesystemet måste därför vara så utformat att stat, kommun och landsting får in tillräckligt med resurser för att bedriva verksamhet i den omfattning och med den kvalitet som medborgarna förväntar sig. Samtidigt får skatterna inte hämma människors vilja att vidareutbilda sig och ta ansvar.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att brytpunkten för statlig inkomstskatt, till skillnad mot vad som är brukligt, inte räknas upp utan ligger kvar på cirka 36.000 kronor per månad. Då lönerna samtidigt höjs innebär det att 58.000 personer går från att betala 32 procent till att betala 52 procent i skatt på den sist intjänade hundralappen. Ligger frysningen kvar 2017 berörs 113.000 personer.

Det är inte bra. I reda pengar kanske det bara handlar om några tior eller en hundralapp varje månad i höjd skatt, för människor som ändå tjänar över snittet, men att marginalskatten blir högre är problematiskt.

En sjuksköterska som blir avdelningsföreståndare kan mötas av att mer än halva löneökningen för det nya ansvaret och tyngre uppdraget försvinner. Bland yrkesgrupper som ligger strax under 36.000 som medianlön, och som därför berörs av brytpunkten, finns allt från försäkringsrådgivare, revisorer, utredare och byggingenjörer till universitetslärare, vissa specialistsjuksköterskor och förskolechefer.

Människor styrs av många olika drivkrafter, men hushållsekonomin är en. Marginalskatten påverkar. TCO tror inte att det är brytpunkten för statlig inkomstskatt som påverkar val av utbildning och yrke i unga år. Men det är viktigt att det lönar sig att kompetensutveckla sig eller ta mer ansvar på jobbet senare i livet.

Att inte räkna upp brytpunkten ger dessutom förhållandevis små intäkter, enligt Finansdepartementet 1,67 miljarder, i ett läge där redan två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från arbete.

Skadorna enligt TCO:s bedömning handlar inte om den kortsiktiga effekten av en ökad total inkomstskatt. Den handlar om de signaler som skickas till människor, ofta med en god utbildning och några år i yrkeslivet, när de funderar på att vidareutbilda sig eller ta på sig extra ansvar som betyder mer jobb med sig hem i väskan.

En brytpunkt för statlig skatt som räknades upp i takt med att lönerna ökade var en viktig del av skattereformen 1990/91, en reform som TCO i hög grad medverkade till. I dag betalar en långt större andel av löntagare statlig skatt än vad som då var tänkt. Även andra principer som då ansågs viktiga för skattesystemet har frångåtts. Detta, tillsammans med de förändringar som skett i ekonomin och på arbetsmarknaden der senaste kvartsseklet, innebär enligt TCO att det återigen är dags för en samlad skatteöversyn.

Skatternas utformning måste ses över och skattebaserna breddas. För människor såväl som företag krävs långsiktighet och stabilitet. Dagens situation, där skatterna blivit en särskild stridsfråga där rätt små skillnader och förändringar behandlas med väldigt stora bokstäver är därför problematiskt. Tvärtom borde skatterna bli föremål för en blocköverskridande överenskommelse. TCO vill gärna bidra till ett sådant arbete.

 

Eva Nordmark, ordförande, TCO

Tyck till
Tyck till