Börs & Marknad Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Gunhild Stordalen: Vår hälsa behöver en elak kock

Bantning har blivit en storindustri, och med tv-program som "Biggest loser" har det också blivit underhållning. Men innovativa näringsdrycker och kreativa dokusåpor botar inte den globala epidemin av fetma och livsstilssjukdomar. Det är själva systemet som måste botas. Vem blir den "elake kocken" som städar upp?

I den bibliska historien åt människorna sig ut ur paradiset. I dag är vi på väg att äta oss till ett folkhälsohelvete. Fler människor dör i dag av övervikt än av hunger.

Människan är varken dummare, girigare eller mindre disciplinerad än när vi först satte fötterna på jorden (eller klättrade ned från träden). Men omgivningen har förändrats, och vi lever i dag i en värld som lockar till osunda livsval.

Uteblivna regleringar och felaktiga subventioner har lett till prisras på kalorier, sötningsmedel och vegetabiliska oljor. Samtidigt har antalet tillsatser i maten och storleken på portionerna skjutit i höjden.

Karolinska Institutet har tittat på utvecklingen av ultrabearbetad mat – som godis, choklad och potatischips – i Sverige under 50 år. Sedan 1960 har konsumtionen ökat från 7,4 till 34,5 kilo per person och år medan färsk och naturlig mat har minskat.

Några generationer tillbaka handlade folk mat en gång i veckan. I dag är vi omgivna av frestande erbjudanden dygnet runt, varje dag.
När McDonald’s öppnade sin första restaurang 1955 vägde en hamburgare 45 gram, i dag är det inte ovanligt med hamburgare som väger över fyra gånger så mycket inklusive bröd och tillbehör.

Sett till antalet dödsfall i världen är osund mat den nya cigaretten. Vi såg länge hur tobaksindustrin lade ut dimridåer om hälsoeffekterna och förde lobbykampanjer mot skatter, avgifter och rökförbud. Det tog fyra årtionden att halvera antalet dagliga rökare i USA. Och det krävde handlingskraftiga politiker.

Som konsument blir man lätt förvirrad av alla hälsoråd i medierna, och det är en debatt i sig. Men forskarna har i dag tillräcklig kunskap om, och är ganska eniga om, sambandet mellan det vi stoppar i oss och den alarmerande ökningen av kostrelaterade sjukdomar.

Politikerna har inte råd att ignorera de galopperande hälsokostnaderna och vi kan inte vänta i årtionden på att utvecklingen ska vända.
Redan 2011 var Sverige med om att i FN:s generalförsamling skriva under världshälsoorganisationen WHO:s mål om att minska antalet för tidiga dödsfall i kroniska livsstilssjukdomar med en fjärdedel till 2025. Fyra år senare är det få länder som har följt upp arbetet med de omedelbara åtgärder som krävs för att nå målet.

Vad är då receptet? Från myndigheternas sida krävs nationella kunskapsbaserade kostråd som återspeglas i den mat som serveras i skolor, på sjukhus och offentliga arbetsplatser. Marknadsföringen av ohälsosam mat och sockerhaltiga drycker, speciellt när den riktas till barn, måste regleras. Och innehållsförteckningar måste bli begripliga så att vi som konsumenter kan göra rätt val.

Inom miljö- och klimatpolitiken är principen att den som förorenar betalar. På samma sätt är tobaksbolagen genom avgifter med och finansierar kostnader orsakade av rökning. Vilken politiker blir först med att införa effektiva skatter på osund mat, godis och läsk? Om vi skickar räkningen till industrin visar vi producenter och handlare hur mycket billigare det är att förebygga hälsoproblem med nyttigare mat, än att betala en ständigt växande nota för diabetesmediciner och cancerbehandlingar. Det skulle bli en morot för sund innovation.

Kampen om folkhälsan utkämpas inte med extremdieter på tv. Det avgörande är hur vi reglerar, producerar och distribuerar mat som ger oss en frisk befolkning. Heja gärna på en dokusåpabantare och ge ditt stöd till en vän som byter till en sundare livsstil, men glöm inte att ge ditt stöd till politiker och företag som vågar föreslå drastiska, akuta och på sikt livsnödvändiga åtgärder. Vilka kandidater anmäler sig?

Tyck till
Tyck till