Börstjänster Ledare Play Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Ledare

Ledare: M bör visa ledarskap i migrationsfrågan

  • ANSVAR. En aktuell Novusmätning visar att åtta av tio svenskar inte anser att politikerna tar invandringsfrågan på tillräckligt stort allvar. Anna Kinberg Batra måste ta initiativ. Foto: Bertil Ericson/TT

Det svenska politiska landskapet förändras. Trenden har varit tydlig länge och bekräftas i den julimätning som Demoskop gjort för Expressen.

Sverigedemokraterna ökar med 3 procentenheter till rekordnivån 18,7 procent. Samtidigt rasar Moderaterna med lika många procentenheter. Visserligen är förändringen inte statistiskt säkerställd men det är en signal som oppositionens största parti inte får avfärda om man menar allvar med ambitionen att erövra Rosenbad.

Moderaternas egen kommentar till undersökningen är att de behöver bli bättre på integration och migration. Det är en riktig analys. En Novusmätning från slutet av juni visar att fler än åtta av tio svenskar tycker att politikerna inte tar invandringsfrågan på tillräckligt stort allvar. Sverige har det mest omfattande flyktingmottagandet i hela EU och OECD. Enligt Migrationsverkets prognos kommer antalet som söker sig till Sverige vara stort under år framöver. Redan i dag rapporteras det om protester på landets förläggningar mot mottagande som endast är förvaring.

Den rödgröna regeringen är förlamad av beröringsskräck inför flyktingfrågan. Statsminister Stefan Löfven har abdikerat från ansvaret. Den socialdemokratiska partikongressen valde i våras symptomatiskt bort migration som en punkt på dagordningen. Miljöpartiet lever i ett parallellt universum där ekonomiska resurser är oändliga.

Det är berömvärt att partiledare Anna Kinberg Batra satt ned foten om tillfälliga uppehållstillstånd. Men det räcker inte. Hon måste som oppositionens ledare adressera de problem som väljarna ser. De svar Moderaterna erbjudit hittills har inte varit tillräckligt uppriktiga.

Sverige står inför, eller snarare mitt i, gigantiska utmaningar på integrationsområdet som landet är illa rustat för. Hur länge flyktingmottagandet på dagens nivåer ska finansieras är en oundviklig fråga. Är det med mindre välfärd eller högre skatter? Hur ska ekvationen ska gå ihop? Sverige har brist på lärare, vårdpersonal och socialarbetare. Bostadsbristen är skriande. När befolkningen plötsligt växer ökar trycket på välfärden ytterligare. Det tar år att lösa flaskhalsarna, även om staten skjuter till pengar.

Majoriteten av flyktingarna är inte högutbildade samtidigt som Sverige har lägst andel okvalificerade arbeten att erbjuda i hela EU. Det innebär att utgifterna för försörjningsstöd ökar i kommunernas budgetar. Utrikes födda är kraftigt överrepresenterade bland långtidsarbetslösa och bland dem som är långvarigt beroende av försörjningsstöd. Det är tyvärr naivt att tro att situationen kan lösas kortsiktigt genom förändrad arbetsrätt och lägre löner.

Enligt Rädda Barnen lever nästan vart tredje barn med minst en utländskfödd förälder i ekonomisk fattigdom, jämfört med vart tjugonde barn med föräldrar som är födda i landet. Avgrunder mellan barns uppväxtvillkor är ingen stabil grund för ett välfärdssamhälle som vill hålla ihop.

Moderaterna bör lyssna på sin erfarna europarlamentariker Gunnar Hökmark i stället för på sitt aningslösa ungdomsförbund. Nyligen pekade han ut den färdriktning Sverige måste ta i en debattartikel i SvD (30/6): ”Det är dags att diskutera det nya Sverige utan att låta de främlingsfientliga förgifta debatten och utan att låta den naiva idealismen blockera den. Det måste vara rimligt att tala om hur många vi kan ta emot, och hur vi på rättsstatens grunder ska leva upp till skyddsbehovet.”

När Stefan Löfven stoppar huvudet i sanden har Anna Kinberg Batra möjlighet att visa väljarna ledarskap. Hon bör kräva att en expertkommission tillsätts, med bredast möjliga parlamentariska stöd, som får bedöma den svenska samhällsmodellens kapacitet för flyktingmottagande och föreslå åtgärder. Debatten behöver fakta och inte fler floskler. Att öppna våra hjärtan räcker inte.

I en värld som brinner med femtio miljoner människor på flykt måste Sverige vara en solidarisk fristad. Men det är väljarna som på valdagen avgör vilken politik som ska föras. Det största hotet mot framtidens flyktingmottagande är att dagens havererar.

Tyck till
Tyck till