Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter Ledare

Ledare: Så räddas mjölken

  • Foto: Adam Ihse / TT

Runt om i vårt land pågår en förvandling av det svenska jordbruket och på sikt även landskapet. Det går i rasande takt. En svensk mjölkbonde om dagen lägger ner verksamheten uppger branschen. Korna säljs till större besättningar eller slaktas. I stället för betande djur i hagarna planteras ofta skog.

Den 3 augusti sänker Arla Foods det så kallade contopriset på mjölk med 9 öre. Den senaste Global Dairy Trades-auktionen föll med nästan 11 procent. Mejerijätten är en koncern med främst danska, men även tyska och brittiska, ägarintressen. Arla Foods har produktion i 13 länder. Priset till bonden styrs av konkurrensen på världsmarknaderna, och alla Arlabönder får samma pris oavsett om man producerar i Sverige eller i ett lågkostnadsland. Företaget har 75 procent av den svenska marknaden. Näst störst är Skåne-mejerier med 14 procent och resterande andel fördelar sig på mindre mejeriföreningar. Åtskilliga svenska mjölkbönder är hänvisade till Arla, även fast de vill byta, eftersom konkurrenterna inte har kapacitet för nya medlemmar.

Mjölkpriset är idag lägre än vad det var för 30 år sedan. Efterfrågan från speciellt Kina och Ryssland är svag och tillgången på mjölkråvara är stor. Tyska och danska mjölkbönder har större besättningar och producerar mjölk mer effektivt än svenska bönder. Snittet för Sverige ligger på mellan 70 och 80 kor, i Danmark är enheterna minst det dubbla. Sverige har långa transportsträckor och det blir kostsamt för Arla att hämta mjölk från många små gårdar.

När svenska mjölkbönders situation analyseras måste det högre kostnadsläget jämfört med produktion i andra länder självklart vara i fokus. Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht (S) presenterade i maj en lista med 87 åtgärder men den kritiseras av Stefan Gård, ordförande för organisationen Sveriges mjölkbönder. I en intervju avfärdar han statsrådets lista som ett ”politiskt pr-jippo” (NWT 29/5). I stället efterlyser Stefan Gård tre politiska reformer för att snabbt öka böndernas lönsamhet. Tankesmedjan Timbro har i färska rapporten ”En friare mjölkmarknad” framfört samma förslag.

1. Sänk dieselskatten. Den är oproportionellt hög i ett internationellt perspektiv och utgör för svenska mjölk-företag en betydande kostnad.

2. Tillåt GMO-soja som foder. Bönder i Danmark, Tyskland och Stor-britannien utfodrar med billigare GMO-soja och deras mejeriprodukter säljs i Sverige.

3. Slopa lagen om bete för kor. Sverige är ensamt i världen om lagkravet och i dag går många svenska kor ändå fritt i stallarna.

Enligt Stefan Gård skulle dessa tre åtgärder minska produktionskostnaden med hela 55 öre per liter mjölk. För en bonde med normalstor besättning skulle det betyda 385.000 kronor mer per år i plånboken.

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht vill att svenska mejeriprodukter märks med en symbol, liknande för svenskt kött. Det är utmärkt att konsumenters medvetna val underlättas. 90 procent vill helst köpa svensk mjölk, gärna närproducerad och ekologisk. Samtidigt måste vi inse att endast en mindre del av den svenska mjölken hamnar i matbutikernas kylar. Det mesta blir ost, mjölkpulver och andra produkter för en global marknad. En konsumentmärkning kan inte rädda svenska mjölkbönder från konkurs.

Konkurrensen kommer bli ännu hårdare eftersom EU i år slopar systemet med nationella kvoter. Varje medlemsland tillåts att producera så mycket mjölk de vill och kan utan straffavgifter. Bland annat Irland satsar på att öka sin mjölkproduktion och vill exportera mer till Sverige.

1827 sjösattes reformen om laga skifte i Sverige. Avsikten var att samla utspridda tegar till ett fåtal större åkrar och öka jordbrukets avkastning. Det är ofrånkomligt att marknadskrafterna pressar svenska mjölkbönder till att bli färre och större producenter. Men svenska mjölkbönder tyngs av högkostnadslandets punktskatter och regelverk men får betalt i världsmarknadspris. Det är ohållbart. Om mjölkkor ska beta i svenska hagar i framtiden, på en levande landsbygd, måste svenska mjölkbönder tillåtas konkurrera på vassare villkor.