ANNONS:
Till Di.se
Start Nyheter

Länderna som klarat att sänka ränteavdraget

  • Finansminister Magdalena Andersson Foto: Jessica Gow/TT

Magdalena Andersson vägrar trots expertråd röra ränteavdraget. Som skäl att behålla den omdiskuterade skatterabatten uppger finansministern risken att det sänker bomarknaden. Men varken danska eller holländska experter vittnar om några sådana effekter där avdraget nu trappas ned.

Riksbanken, Finansinspektionen och Konjunkturinstitutet vill precis som flera bankers chefsekonomer slopa eller trappa ned ränteavdraget. Ett vanligt argument är att dagens låga räntor ger ett gyllene tillfälle utan att riskera ett dråpslag mot hushållens plånböcker eller en punktering av bostadsmarknaden.

Men politiker på båda sidor blockgränsen säger tvärt nej.

”Om det får en priseffekt nedåt på bostadsmarknaden så kan det slå mot konsumtionen och då får det makroekonomiska effekter”, sa finansminister Magdalena Andersson till Di den 19 april.

Även Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra avfärdar att röra ränteavdragen, med hänvisning till att bolånetagare ”förtjänar förutsebara regler”.

Två länder som påbörjat en avtrappning av sina ränteavdrag är Danmark och Nederländerna. Gemensamt för de båda är att de historiskt haft extremt höga ränteavdrag – som mest på nivåer om 70 procent på 1980-talet – och fortfarande återhämtar sig från kraftiga boprisfall.

Danmark sänker för närvarande sina ränteavdrag från tidigare 33 procent till 25 procent, med 1 procentenhet per år. För att mildra effekterna är dock ränteutgifter på upp till 50.000 kronor fortfarande avdragsgilla med den högre satsen.

Enligt Steen Bocian, chefsekonom på Danske Bank, står marknaden väl emot skärpningen.

”Den pågående nedtrappningen av ränteavdragen ser inte ut att ha någon påverkan”, säger han.

Han är snarare bekymrad över att en ny fastighetsbubbla är på väg att blåsas upp igen i den heta Köpenhamnsregionen.

”Priserna ökar i en omotiverad takt. Men lägenhetspriserna i Köpenhamn är fortfarande långt ifrån till exempel Stockholm. Trots att oron ökar, visar politiker ingen som helst vilja att införa några åtgärder som kan motverka en bubbla.”

I Danmark, berättar Steen Bocian, handlar debatten i Danmark inte så mycket om ränteavdragen som en höjning av fastighetsskatten.

”Det politiska dilemmat i Sverige och Danmark är detsamma. Med ultralåga räntor krävs politiska åtgärder för att förhindra att bubblor byggs upp. Politiker vill bli omvalda, och kommer inte med automatik att fatta impopulära men nödvändiga beslut”, säger Steen Bocian.

Som utomstående betraktare, är du bekymrad över utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden?
”Det är definitivt inte en helt sund marknad, ökningstakten och att den pågått så långe är oroande. Jag ser det inte som en kreditbubbla, men det är oroande att framför allt bostadsrättspriserna är i otakt med den underliggande ekonomiska utvecklingen.”

JÄMFÖR BOLÅN: Hitta lägsta möjliga bolåneränta här (Extern tjänst)

Vad kan vi i Sverige lära oss av Danmarks krasch 2010?
”När ränteläget förändras – kanske inte i år eller nästa år – har den svenska bostadsmarknaden en utmaning. Jag har hört alla argumenten, som att med ökad inflyttning men oförändrat utbud måste priserna upp. Men om efterfrågan minskar, till exempel om räntan stiger eller ekonomin kyls ned, då tar priserna hela smällen.”

Nederländerna lyfts ibland fram som en marknad där nedtrappade ränteavdrag punkterat en boprisbubbla. Andra åtgärder, som kraftiga begränsningar av amorteringsfria lån och ett bolånetak på 100 procent – tidigare uppmuntrade bankerna lån på mer än bostadens värde - spelade dock mycket större roll för raset 2011.

”Det sänkta bolånetaket kom närmast som en chock för oss”, säger Dimitry Fleming, seniorekonom på den nederländska storbanken ING, och vittnar om en kultur där inga kontantinsatser krävdes för bostadsköp.

Nederländerna har historiskt haft mycket förmånliga ränteavdrag, för att skapa rörlighet på den mycket tröga hyresmarknaden. Av det totala fastighetsbeståndet är 43 procent hyresrätter, bland dem omfattas 90 procent av hyresregleringar. Marknaden är i dag i princip stängd, få ger frivilligt upp de förmånliga kontrakten.

Ränteavdragen trappas nu ned med 0,5 procentenheter om året, med start i fjol och fram till 2042. Landet kommer dock från en mycket hög nivå, som mest 52 procent, som ska ned till 38 procent.

”Isolerat spelar en sänkning av avdragsrätten ingen roll för den holländska bostadsmarknaden”, säger Dimitry Fleming.

”De flesta känner inte av det alls. Avdraget berör än så länge bara den översta skattesatsen, 52 procent. Först när vi når nästa skattesats, 42 procent, kommer gemene man att märka av det”, säger han.

Förra veckan föreslog den holländska centralbanken en ytterligare sänkning av bolånetaket, till 90 procent, parat med en sänkning av inkomstskatten. Idén fick dock tummen ned av det mäktiga bostads- och infrastrukturdepartement, med hänvisning till att unga bostadsköpare redan anammat en ny amorteringskultur.

Som Di tidigare visat kostar de 30 procent av räntan på bolån som är avdragsgillt staten 16,8 miljarder kronor, men riskerar i ett normaliserat att dränera statsbudgeten på ytterligare drygt 21 miljarder kronor.

Tyck till