Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Opinion Debatt

Debatt: Absolut exportstopp vid grava demokratibrister

  • Hans Wallmark (M) har lett den utredning som nu föreslår ett demokratikriterium för export av försvarsmateriel. Foto: Pontus Lundahl/TT

Sverige bör ha ett demokratikriterium för sin export av krigsmateriel. Ju sämre situationen för mänskliga rättigheter är, desto mindre utrymme ska det finnas att bevilja tillstånd. I allvarliga fall blir det stopp, enligt det förslag som sex partier i Krigsmaterielexportöversynskommittén (Kex) presenterar.

Krigsmaterielexport har stor betydelse för Sverige utifrån ett säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv eftersom den är en förutsättning för en inhemsk försvarsindustri. Men export är inte okomplicerat och därför omgärdas den av ett strikt regelverk. Det har dock funnits skäl för ytterligare skärpningar. Därför har Krigsmaterielutredningen (Kex) haft i uppdrag att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratier och reglerna om följdleveranser samt öka öppenheten och transparensen.

Frågorna kring svensk krigsmaterielexport är svåra och väcker ständigt debatt. Det vet inte minst vi som under några år utrett frågan och lyssnat på både fredsaktivister som vill minimera exporten och de som understrukit nödvändigheten av export för svensk försvarsindustri. Båda sidor har relevanta argument som ska respekteras.

Ett demokratikriterium föreslås införas vid tillståndsgivningen. Inget annat land har i dag ett demokratikriterium i sitt regelverk. Därmed lyfts de mottagande staternas demokratiska status tydligare fram som ett centralt villkor. Bedömningen av en stat bör utgå från en gradskillnad och ta hänsyn till om en stat har demokratiska institutioner på plats och hur väl dessa fungerar – både formell demokrati och reell demokrati.

Till det kommer de kriterier som redan finns i dag vad gäller mänskliga rättigheter. Det bör göras tydligare och mer tillämpbart.

Eftersom demokrati och mänskliga rättigheter förstärker varandra föreslås att dessa behandlas i ett sammanhang. Kommitténs sammantagna förslag avseende mänskliga rättigheter och demokratisk status lyder: ”Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen.

En stats demokratiska status bedöms utifrån förekomsten av demokratiska institutioner, statens respekt för demokratiska processer samt de medborgerliga och politiska rättigheterna. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme föreligger för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd.”

Den politiska helhetsbedömningen blir kvar där utrikespolitiska skäl ska vägas mot säkerhets- och försvarspolitiska skäl. Det föreslagna demokratikriteriet kommer att utgöra ett hinder för att exportera till stater som inte lever upp till detta. Några speciella landlistor ska dock inte upprättas.

Följdleveranser är av stor betydelse för att försvarsindustrin ska ses som en pålitlig leverantör. Det ska också fortsättningsvis föreligga en presumtion för att tillstånd ska beviljas om inte ovillkorligt hinder som exempelvis ett vapenembargo uppstår eller om den mottagande staten inte fullgör sina åtaganden gentemot Sverige. I tillståndsprövningen ska även beaktas om situationen i den mottagande staten avsevärt försämrats i förhållande till hur situationen var när det ursprungliga beslutet beviljades. Exportkontrollrådet bör rådfrågas i sådana ärenden. Till det kommer att efterkontrollen ska skärpas så att Sverige försäkrar sig om att det som exporterats inte går vidare till annat land.

Regelverket vilar på ett generellt exportförbud. Det är endast när det finns ett tydligt svenskt försvarsintresse av den aktuella exportförfrågan som tillstånd kan bli aktuell. Om så är fallet ska både internationella förpliktelser och åtaganden samt de svenska kriterierna mot export vägas in. En helhetsbedömning ska göras i varje enskilt ärende. I första hand sköts tillståndsbesluten av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som till sitt förfogande har det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet som avger rekommendationer inför viktiga och komplexa beslut.

Ytterst är det regeringen som bär det politiska ansvaret, dels genom att utfärda riktlinjer för tillståndsprövningen, dels genom att fatta beslut i principiellt viktiga frågor. Ett krigsmaterieltillstånd kan beröra nationella vitala säkerhetsintressen. Regelverket måste möjliggöra för en regering att fullgöra sitt ansvar för rikets säkerhet.

Sverige har en relativt omfattande export av det som regelverket berör. Men det är inte alltid vapen, exempelvis handlar det också om kamouflagenät, minröjningsutrustning, simulatorer, övningsutrustning, specialbehandlat stål, radar och skyddsutrustning.

De förslag som kommittén lämnar vad gäller öppenhet och transparens syftar till att bättre kunna utvärdera tillståndsbeslut i förhållande till regelverket. Skälen för besluten bör därför i större utsträckning offentliggöras.

Genom ökad öppenhet förbättras också möjligheten till politiskt ansvarsutkrävande. Det gäller att kunna förklara och försvara den avvägning som ska ske mellan utrikespolitiska skäl och försvars- samt säkerhetsintressen. Den ständiga viktiga och svåra avvägningen kommer att fortgå med ett nytt regelverk på plats.

 

Hans Wallmark (M), ordförande, Lena Hjelm-Wallén (S), vice ordförande, Bodil Valero (MP), Allan Widman (FP), Kerstin Lundgren (C), Désirée Pethrus (KD), Anna-Lena Sörenson (S), Lars Johansson (S), Jessica Polfjärd (M), Ulrik Nilsson (M)