ANNONS:
Till Di.se
Start Opinion Ledare

LEDARE: Eftertankens kranka blekhet drabbar Borg

  • ANDERS BORG. När han var finansminister försvarade han arbetsrätten, nu är han plötsligt dess stora kritiker. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Allt sedan Anders Borg slutade har man vid upprepade tillfällen fått läsa honom kritisera arbetsrätten, senast i en artikel i Dagens Nyheter i går. I höstas sa han att den borgerliga regeringes största misslyckande var att inte ha reformerat arbetsrätten. Han hänvisade då till att ungdomar och invandrare hålls ute.

Men det här är knappast några nyheter, vare sig för Borg eller någon annan. Det har länge varit känt att bland annat LAS orsakar utestängningseffekter, den så kallade "insider/outsiderproblematiken". Den innebär att de som har jobb skyddas på bekostnad av de som inte har jobb och har mycket svårt att ens ta sig in på arbetsmarknaden. De som står längst i från har länge varit just de som nyss lämnat skolan - ungdomar - och de som nyss kommit till landet - invandrare. Det här har varit själva tanken med LAS från början. Facken, främst LO som i princip fick LAS av den socialdemokratiska regeringen 1974 i present, ville skydda sina redan anställda medlemmar. Det skulle bli svårt att säga upp folk helt enkelt.

Det är anmärkningsvärt att en borgerlig regering ledd av Moderaterna, som haft reformerad arbetsrätt som en av sina kärnfrågor i decennier, inte gjorde ett dyft åt det när de väl har makten. Under åtta år. I stället ägnade sig bland annat Anders Borg själv åt att genomgående hylla befintligt system, kalla det flexibelt och att det inte är aktuellt att göra något åt arbetsrätten. I Ekots lördagsintervju 2009 sa han att "Svenskt Näringsliv är ett särintresse för väldigt rika personer".  Svenskt Näringsliv har 60 000 medlemsföretag med 1,5 miljoner anställda.

Antingen har en av landets genom tiderna mest hyllade politiker nyligen skådat ljuset eller så kramade finansminister Borg arbetsrätten av taktiska skäl, på bekostnad av de som redan var outsiders. Skälet ? Att orsaka så få konflikter med fackförbunden som möjligt. Det är hur som helst känt att just moderaterna höll tillbaka resten av Alliansen vad gäller arbetsrätten.

Det är djupt beklagligt att ingenting gjorts och nu står vi med resultatet - en ännu högre arbetslöshet bland just ungdomar och nyanlända. Det Anders Borg och den borgerliga regeringen borde ha gjort den andra mandatperioden var att införa den "flexicurity"-modell den danska S-regeringen så framgångsrikt implementerade redan på 90-talet. Även om fackförbunden med LO i spetsen hade protesterat högljutt.

Flexicurity bygger på tre grundelement: ett flexibelt system vid anställningar och avskedanden, en relativt hög arbetslöshetsersättning och en aktiv arbetsmarknadspolitik för de arbetslösa. LAS finns därför inte och därmed inget "sist in först ut", vilket är den främsta orsaken till stora hinder in på arbetsmarknaden. Unga arbetslösa får söka jobb själva i sex månader, därefter måste de vidareutbilda sig eller så förlorar de halva ersättningen. Det finns även provanställningar för unga på max ett år.

Danmark har i dag en lägre generell arbetslöshet än Sverige och en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet. De är också bättre på att integrera flyktingar. I Danmark har 40 procent av de nyanlända jobb fyra till sju år efter ankomst. I Sverige är siffran blott 23 procent, det vill säga nästan hälften.

Men nu är möjligheterna att förändra arbetsrätten mycket långt borta. Vi har en regering som i stället skriver debattartiklar och håller presskonferenser tillsammans med företrädare för LO och som verkar ha satsat mest krut på att så snabbt som möjligt stärka fackens makt ännu mer. Nu utreds till exempel möjligheten att ta bort anställningsformen allmän visstid. Regeringen är dessutom beroende av Vänsterpartiet och de har en ännu mer rigid inställning, bland annat vill de totalförbjuda alla bemanningsföretag.

Chansen att en Socialdemokratisk regering skulle kunna se bortom ideologi och gammal lojalitet och genomföra de förändringar av arbetsrätten som är nödvändiga är minimala. När inte ens en Moderatledd regering gjorde det under åtta år vid makten.

Tyck till