Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Arbetsgivarna kräver frysta ingångslöner

  • Foto: Leif R Jansson / TT

Frysta ingångslöner och stillastående reallöner. Arbetsgivarna inom handeln och industrin ordinerar en besk medicin inför kommande avtalsrörelse 2016.

På måndagen höll företrädare för arbetsgivarorganisationer inom handeln och industrin en pressträff inför nästa års avtalsrörelse.

Huvudbudskapet är att löneutvecklingen måste utgå från företagens konkurrenskraft – och inte Riksbankens inflationsmål.

”Det är inte rimligt att basera en avtalsrörelse på Riksbankens prognoser och en inflation på 2 procent”, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

På Svensk Handel lyfter man fram problemen med prispress och bristande lönsamhet. Ett krav är därför att frysa ingångslönerna.

”Det handlar om vad vi ska ha för tröskel in på arbetsmarknaden. Vår bedömning är att det är bättre för både företagen och individerna som står utanför arbetsmarknaden om de ligger still”, säger Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel.

Anders Weihe är förhandlingschef på Teknikföretagen. Han ser ett mycket begränsat löneutrymme de kommande åren och anser inte att det finns utrymme för några reallöneökningar.

”Vi har haft väldigt kraftiga reallöneökningar, men företagen har inte fått bättre betalningsförmåga. För att konkurrenskraften ska kunna återställas så måste man nog göra som man gjorde i Tyskland, nämligen att ha en period utan reallöneökningar”, säger han.

Vilka lönenivåer talar vi om?
”Det är omöjligt att säga, men mycket låga löneökningar. Lägre än 2 procent”, säger han.

Anders Weihe anser att inflationsmålet på 2 procent är ett irrelevant mått, eftersom Riksbanken konsekvent misslyckats med att nå målet.

Men det är svårt att bedöma hur länge reallönerna skulle behöva ligga stilla för att återställa företagens konkurrenskraft, anser han.

”Den ekonomiska tillväxten har varit mycket låg under lång tid, produktivitetsväxten har i princip varit noll. Så länge vi har den situationen så kan vi inte höja reallönerna”, säger han.

Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen, påpekar att företagens arbetskostnader ökat mer i Sverige än i andra jämförbara länder som Tyskland och Frankrike de senaste åren.

”Vi har väldigt höga arbetskraftskostnader i Sverige, det här är en väldigt besvärlig situation för svensk industri”, säger hon.

Företrädarna på arbetsgivarsidan tycks eniga om att det mesta lutar åt ett korta avtal.

”Jag har svårt att se att det finns förutsättningar för treårsavtal nu. Om vi tar ett kort avtal har vi bättre möjligheter att enas om en rimlig kostnadsnivå”, säger Anders Weihe.

Enligt Anders Weihe är det viktigt att den konkurrensutsatta industrin sätter märket för den övriga avtalsrörelsen.

”Industrin kan inte lösa eventuella skevheter som finns inom andra områden”, säger han.