Börs & Marknad Ledare Bil Play Podd Di Weekend Di Digital Dagens tidning Jobb
Meny
Start Nyheter

Regeringen mörkade skattehöjningen

  • Foto: Pontus Lundahl/ TT

För en vecka sedan berättade regeringen att skatten på bensin och diesel skulle höjas rejält – bara det ett svek mot socialdemokraternas vallöfte. Men regeringen berättade inte hela sanningen.

Enligt ett hittills okänt förslag kommer skatterna i framtiden att höjas med index varje år utan att ytterligare beslut måste fattas av riksdagen.

"Detta är det verkligt dramatiska förslaget i regeringens promemoria från förra fredagen. Men Per Bolund och Magdalena Andersson sa ingenting om detta vare sig på presskonferensen eller i pressmeddelandet. De mörkade helt enkelt", säger Bertil Moldén, vd för branschorganisationen Bil Sweden.

För att hitta förslaget om indexuppräkning krävs att man lusläser den 76 sidor tjocka promemorian och tar sig till sidan 33. Där finns det nya systemet beskrivet.

Det ska enligt förslaget införas 2017 och innebär att skatten varje år ska räknas upp med konsumentprisindex plus 2 procent.

Det ger dramatiska effekter. Om man räknar med en årlig uppräkning på fyra procent ökar skatten med 48 procent på tio år. Efter 20 år är skattehöjningen 119 procent och efter 30 år 224 procent.

Det betyder ett bensinpris på runt 30 kronor per liter.

"Indexuppräkningen kommer att få stora konsekvenser för oss alla. Det handlar inte bara om att bensinen blir dyrare för bilisterna, utan om att alla transporter får höjda kostnader – som att köra mjölken till affärerna. Och i slutändan blir det konsumenterna som får betala också dessa kostnader, förutom att det blir dyrare att tanka", säger Bertil Moldén.

På presskonferensen förklarade finansmarknadsminister Per Bolund att det gick att motivera en höjning av bensinskatten, eftersom det var så länge sedan det skedde:

"Senast bensinskatten höjdes var 2008, så det är mer än sju år sedan", sa Bolund.

Men då är hans minne kort. Senast bensinskatten höjdes var faktiskt 1 januari 2015, för tre månader sedan, då med 22 öre – något som gav 1,5 miljarder till statskassan.

Bensinskatten höjdes också 2009 (23 öre) och 2012 (15 öre). I samtliga dessa fall handlade det just om ett tidigare beslut, från 2008, om indexuppräkning av bensinskatten.

Möjligen var det därför Bolund också glömde att berätta om det nya systemet för indexuppräkningen.

En politisk konsekvens kring indexhöjningarna kan vara om de verkligen omfattas av Decemberöverenskommelsen (DÖ). Det står klart att alliansen kommer att godta den vanliga skattehöjningen, men frågan är om detsamma gäller ett system som ingen talat om – förrän nu.