close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Låg inflation gynnar Sverige

Uppdaterad 2015-02-13 06:38. Publicerad 2015-02-03 05:00

Nordeaproffset Annika Winsth och riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Jack Mikrut/TT

Riksbanken sänkte i höstas styrräntan till noll i ett försök att få upp inflationen närmare målet 2 procent. Men det finns få tecken på att den låga inflationen är eller har varit något problem, skriver Annika Winsth och Torbjörn Isaksson på Nordea.

Det är tämligen unikt att en centralbank sänker styrräntan till noll i ett industrialiserat land med god tillväxt, snabb sysselsättningsökning, skenade bostadspriser, hög kredittillväxt och fullt fungerande transmissionsmekanismer. Med raset i oljepriset, som trycker ned inflationen ytterligare, finns dessutom en risk att Riksbanken stimulerar ekonomin ännu mer via så kallade okonventionella åtgärder.

Annons:

Riskerna med denna extremt expansiva penningpolitik där makroförutsättningarna är gynnsamma debatteras för lite. Uppblåsta tillgångspriser, alltför höga skulder, improduktiva investeringar samt felallokering av resurser är några av de problem som kan uppstå.

”Oron för att Sverige ska hamna i en deflationistisk spiral tycks vara obefogad.”

Även på de finansiella marknaderna byggs risker upp. Dess funktionsätt kan försämras då extremt låga räntor minskar likviditeten. Redan i dag är räntan negativ för statspapper på vissa löptider, vilket innebär att investerare får betala för att placera i dessa säkra värdepapper. Som en konsekvens tar många investerare större marknadsrisker, dessutom utan att få ersättning för den ökade risken. I förlängningen kan obalanser på de finansiella marknaderna leda till en sämre realekonomisk utveckling.

Det finns en övertro på i vilken utsträckning Riksbanken kan styra inflationen. Inte minst har den lilla och öppna svenska ekonomin svårt att värja sig för den låga omvärldsinflationen. Sverige har omfamnat globaliseringen och dragit nytta av den internationella specialiseringen. Så mycket som 75 procent av svensk industriproduktion går på export medan huvuddelen av de varor som hushållen köper är importerade.

Inflationen hos våra viktigaste handelspartner är den lägsta i modern tid. Kronan är i dag cirka 15 procent starkare än för sex år sedan, vilket har förstärkt genomslaget av den låga omvärldsinflationen.

Riksbanken kan delvis påverka de internationella prisimpulserna via kronkursen. För att få varaktiga effekter på inflationen krävs dock sannolikt en kontinuerlig försvagning över en längre tid, vilket varken är önskvärt eller realistiskt.

Via industriavtalet påverkas även löneavtalen av omvärlden. Löneökningarna har varit dämpade de senaste åren. Det är en anpassning till den låga efterfrågan i vår omvärld snarare än en konsekvens av sviktande aktivitet på hemmaplan.

Företag och arbetskraft från andra länder verkar i ökande utsträckning i Sverige. Det innebär att arbetskraftsutbudet är i det närmaste outtömligt i vissa branscher, vilket försvårar för Riksbanken att lyfta löner och inflation.

De finns få tecken på att den låga inflationen är eller har varit något problem. Tvärtom är bilden snarare att svensk ekonomi har gynnats av de låga kostnadsökningarna. Sysselsättningen har ökat snabbt, börskurserna har stigit, konkurserna och varslen har varit låga samtidigt som företagen uppger att lönsamheten är fortsatt god i ett historiskt perspektiv.

Oron för att Sverige ska hamna i en deflationistisk spiral tycks vara obefogad. Med ökande befolkning, växande konsumtion, hög kredittillväxt och kraftigt ökande tillgångspriser är Sverige i dag mycket långt ifrån att bli en deflationistisk ekonomi.

Ett av få scenarier där Sverige skulle kunna hamna i en sådan utveckling är om bostadsmarknaden kraschar. Paradoxalt bidrar den förda penningpolitiken till att dessa risker ökar.

Ett viktigt syfte med introduktionen av inflationsmålet i början av 1990-talet var att komma till rätta med de problem som rådde på 1980-talet. Då var både löneökningar och inflation volatila och höga med svag konskurrenskraft som följd. Det är inte problemet i dag. Nu 20 år senare finns i stället frågetecken om tillgångspriserna, och då inte minst om bostadspriserna.

Således är stora delar av inflationen svår att styra. Riksbanken kan via omfattande extraordinära åtgärder höja inflationen, men det kan rimligen inte vara värt priset givet alla de obalanser som riskerar att byggas upp i en ekonomi som i utgångsläget fungerar väl.

Det är alltför starkt fokus på inflationen och man bör acceptera att det även under en längre period kan vara svårt att nå 2-procentsmålet. Vad gäller lönebildningen kan den rimligen inte stå och falla med om inflationen blir 0,5 procent eller 2 procent de närmaste åren.

Inflationsmålet har tjänat oss väl de senaste 20 åren. Det är dags att göra en översyn av detsamma för att kommande 20 år ska bli lika lyckosamma.

Annika Winsth, chefsekonom, Nordea
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea

 

Läs svar från Lars Jagrén och Anders Rune här.

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
I dag 235,31 Pkt
2016-07-01 09:00 - 17:30
DJI 1,33% 17 929,99

Dow Jones Industrial Average

1,33%

Skapad 2016-06-30

Plus för tredje
dagen i rad

USA-BÖRSER. Wall Street stängde uppåt - dagligvaror i täten medan energi tappade.

Annons:
Annons:
Annons:
I dag 5,14 Pkt
2016-07-01 09:00 - 17:30
OMXSPI 1,10% 470,87

OMXSPI

1,10%

Skapad 2016-06-30

Fortsatt återhämtning

BÖRSEN. Även torsdagen bjöd på gröna siffror efter kollapsen i början av veckan.

Etiketter i denna artikel

Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt juni 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
MOB
13,58
ORTI A
-14,17
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)