close
«Tillbaka
Spara artikel
Läs artikeln när det passar dig bättre

Klockan

Skriv ut

Debatt: Minusränta kräver offensiv finanspolitik

Uppdaterad 2015-02-20 11:08. Publicerad 2015-02-15 21:18

NY RÄNTEMILJÖ. Det är viktigt att finanspolitiken tar en aktiv roll för att vidga de flaskhalsar som skadar investeringsklimatet och på så sätt skapar förutsättningar för nya investeringar, skriver Magdalena Andersson. Foto: Jessica Gow /TT

En viktig orsak till de fallande privata investeringarna är den osäkra omvärlden. Men det nationella investeringsklimatet äger vi verktygen att förbättra, skriver finansminister Magdalena Andersson.

I förra veckan tog Sveriges Riksbank ett historiskt räntebeslut. För första gången blev centralbankens styrränta negativ. Detta befäster ytterligare det läge med mycket låga räntor som vi nu ser i såväl Sverige som resten av Europa.

Annons:

Målet med den förda penningpolitiken är att få upp inflationen, bland annat genom ett ökat resursutnyttjande och genom att påverka förväntningarna. Trots kontinuerligt fallande räntor under en lång tid har det svenska näringslivets investeringar inte velat ta fart. 2007–2008 motsvarade de privata investeringarna cirka 20 procent av BNP, men 2013 uppgick de bara till 17,7 procent. Om de låga räntorna inte leder till ökade reala investeringar finns risken att obalanser byggs upp. Som Riksbanken påpekat riskerar bostadspriser och aktievärden att blåsas upp.

”Den tidigare regeringen har genomfört flera relevanta åtgärder, men dessa har inte varit tillräckliga.”

Därför är det viktigt att finanspolitiken tar en aktiv roll för att vidga de flaskhalsar som skadar investeringsklimatet och på så sätt skapar förutsättningar för nya investeringar. En viktig orsak till de fallande privata investeringarna är självklart att omvärlden 2014 är betydligt mer osäker än den var innan finanskrisen. Här har Sverige ett begränsat inflytande, men det nationella investeringsklimatet äger vi verktygen att förbättra.

  • För det första måste politiken möjliggöra ett ökat bostadsbyggande.
    Mycket tyder på att byggandet i Sverige under en lång period har varit otillräckligt och att det finns ett underlag för byggsektorn att successivt expandera. I Sverige har bostadsinvesteringarna uppgått till i genomsnitt cirka 3 procent av BNP under de senaste 20 åren, medan samma siffra i länder som Frankrike eller Tyskland varit cirka 6 procent under samma period. Bostadsbristen är självklart ett problem i sig när människor inte kan flytta hemifrån, bilda familj eller etablera sig där man ser de bästa framtidsutsikterna.
    Men bristen på bostäder i våra tillväxtregioner är också skadlig för investeringsklimatet. Växande företag har svårt att nyanställa när den kompetens de söker inte kan hitta bostäder. Just bostadsmarknaden är också ett av de områden där obalanser riskerar att byggas upp. Här är ett ökat byggande en viktig ventil. Den tidigare regeringen har genomfört flera relevanta åtgärder som har tagit utvecklingen i rätt riktning, men mycket tyder på att dessa åtgärder inte varit tillräckliga.
  • För det andra krävs ökade investeringar i humankapital.
    Sedan 2013 ökar antalet företag som vill anställa, uppsägningarna har minskat och antalet nyanmälda jobb på arbetsförmedlingen växer. Men nästan en av fem rekryteringar misslyckas på grund av att företagen inte hittar rätt kompetens. Vi har under lång tid sett brist på kompetens inom vissa specifika yrkesgrupper – både sådana som kräver kortare yrkesutbildningar och sådana som kräver längre akademiska utbildningar. Bristen har långsamt tilltagit på en bredare front de senaste två åren. Detta bekräftar behovet av att förstärka högskolan, yrkeshögskolan och vuxenutbildningen. En god kompetensförsörjning är en nyckelfaktor för att företag ska utnyttja de allt lägre finansieringskostnaderna till att faktiskt investera långsiktigt i Sverige.
  • För det tredje krävs ökade offentliga investeringar i infrastruktur.
    Tillförlitliga transportvägar är allt mer centralt i en just–in–time-ekonomi med globala värdekedjor där det normala är att olika steg i produktionen tas på olika geografiska platser. Under de senaste åren har vi sett hur den eftersatta järnvägsinfrastrukturen har skapat problem för både företag och pendlare. En förstärkt infrastruktur är också en förutsättning för en förbättrad kompetensförsörjning och ett ökat bostadsbyggande. Genom ökade investeringar i stadsnära infrastruktur vidgas arbetsmarknadsregionerna och möjligheterna att pendla till jobbet. Samtidigt kan förbättrade kommunikationer möjliggöra för kommuner och privata aktörer att investera i bostäder som annars inte hade byggts.
  • För det fjärde måste regeringen driva en aktiv näringspolitik för att stärka innovationssystemet, stötta svenska bolag upp i den globala förädlingskedjan och bidra till att även små och medelstora företag når de marknader där tillväxten sker.

Regeringen ser framför sig en längre period av historiskt låga räntor i Sverige. Nu ska vi vidta åtgärder för att säkerställa att detta resulterar i investeringar i den reala ekonomin.

Det är med denna inriktning vi bedriver arbetet med kommande ekonomiska propositioner. Så bygger vi Sverige starkare för framtiden.

 

Magdalena Andersson, finansminister

 

Läs svar från SSU här. 

Läs svar från Centerns Martin Ådahl här.

Tjänster

Annons:
Annons:
SENASTE NYTT PÅ DI.SE
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Bästa bolåneräntorna
Annons:

Ersättning fakturaköp

Ditt kreditbetyg Ersättningsnivå*
AAA 98,66%
AA 98,33%
A 97,89%
B 97,36%
C 96,85%

*Genomsnitt april 2016

samarbete med fakturino.se

RESEVALUTOR

samarbete med forex
Börskoll
BONAV A
8,46
VSSAB B
-13,13
VALUTAKOLL
Valutakollen
SEK/
Börskoll

 Nyhetstips: 08-573 650 50 - dise@di.se | Växeln: 08-573 650 00 | Kundtjänst/prenumerationsärenden: 08-573 651 00 | Dagens industri | 112 60 Stockholm | © di.se | Ansvarig utgivare: Lotta Edling | PUL | Cookies Följ oss på Google+ Följ oss via RSS Följ oss på Twitter Följ oss på Facebook Skicka mejl till dise@di.se

close

Anmäl kommentaren

Var vänlig och motivera din anmälan (valfritt)